Erhan Karabeg, anställd vid badhuset i Malmberget, vet hur det är att komma till ett främmande land, att försöka anamma nya seder och ny kultur och samtidigt bevara sin egen kulturella identitet.
Han kom som asylsökande från Kosovo, till Gällivare 2005/2006.
- Jag insåg när jag kom att det var viktigt att lära sig svenska, jag började också spela fotboll och kom på det sättet in i det svenska samhället häruppe, fick kompisar, blev bättre på svenska och integrerades, berättar han.
Simlärare
På uppdrag av Komvux jobbar han nu med att lära grupper av nysvenskar att simma. Något han huvudsakligen ser som integrationsinriktad verksamhet. Vilket han inte tycker samhället ägnar sig åt i tillräcklig utsträckning.
- Det handlar om att de blir simkunniga och samtidigt utvecklar sociala kontakter, förbättrar sin svenska och integreras. Med simundervisning erbjuds man köpa ett årskort, fortsätter besöka badhuset ensam eller med familjen, simmar, badar bastu, träffar folk och får vänner. Man har en plats att besöka där man träffar andra, säger Erhan Karabeg.
Mer integration
Komvuxläraren Eva Alriksson stöttar eleverna i bassängen.
- För oss på lärcentret handlar det här lika mycket om integration och språk och mina erfarenheter från Stockholmsområdet är att simundervisningen integrerar genom både språkutvecklingen och de relationer som skapas. I dag gör både näringslivet och kommunen för lite för att få nysvenskarna att trivas och vilja bo och arbeta här, säger hon.
Fungerar
Och det finns flera exempel i "simgruppen" på simundervisningens mångsidiga funktion.
Feven Tsehaye, ett exempel, letar efter en lägenhet. För hon både trivs och vill bo i Gällivare.