Fem kilometer norr om Gällivare ligger gruvsamhället Malmberget. Som namnet antyder har samhället alltid varit tätt förknippat med gruvdriften, som har pågått där i stor skala sedan slutet av 1800-talet.
Ett resultat har blivit att samhället fysiskt har splittrats i två delar. En stor grop, kallad Kaptensgropen eller bara Gropen, delat upp samhället i en östra och en västra del.
När gruvindustrin, och därmed gruvan, växt så har brytningen följt malmfyndigheterna in under samhället. Det har lett till att marken ovanför rasat in och bildat Gropen. Och då malmbrytningen fortskrider så växer Gropen vilket har lett till att Malmberget, som nu är beläget vid gropens sidor, måste avvecklas.
Avvecklingen består av två delar, dels en massiv rivning av byggnader och dels en flytt av byggnader som är speciellt värdefulla att spara. Vilka hus som är värda att spara och därmed flyttas beslutar länsstyrelsen, kommunen och LKAB om.
Agneta Rehnberg, antikvarie på länsstyrelsen, säger att bevarandet av byggnader är ett sätt ta vara på kulturvärden i de historiska byggnaderna. Och genom att bevara byggnader kan en minnesbild av platsen som en gång fanns bevaras.
– Jag tänker att det underlättar samhällsomvandlingen, genom att den som bor där kan uppleva någonting som är bekant. Man får en koppling bakåt, till historien, säger hon.
De äldsta byggnaderna i Malmberget är från slutet av 1800-talet då samhället grundades. De första byggnaderna var arbetarbostäder som uppfördes nära gruvans mynning och byggdes av tomma dynamitlådor. När det har valts ut vilka hus som ska bevaras har de försökt att få en representation av byggnader från olika tidsåldrar och med olika samhällsfunktioner.
– Det som är mer intressant som kvalitativ arkitektur är förstås högt värderat, vilket i de flesta fall alla parter önskar att flytta. Men det är också viktigt att många olika verksamheter och funktioner i samhället representeras för att visa på fler sidor av Malmbergets historia, säger Agneta Rehnberg.
Rehnberg förklarar att byggnaderna kan berätta en hel del om samhället och sin samtid.
När Malmberget avvecklas ska de boende och byggnaderna som ska sparas flytta till Gällivare och Koskullskulle. I Koskullskulle, som ligger en knapp mil från centrala Malmberget, byggs ett nytt område upp med byggnaderna från Malmberget.
Under första delen av augusti kommer fem flerfamiljshus att flyttas hit. Husen, som är på omkring 400 kvadratmeter med fem lägenheter i varje hus, lyfts upp på stora trailers och ska köras från östra Malmberget drygt sex kilometer till Koskullskulle.
Roger Töyrä, projektledare på Sweco, förklarar att själva flytten av ett hus tar ungefär en dag, men att för- och efterarbetet tar mer tid.
– Först schaktar vi runt och under husen. Därefter pallar vi upp husen med träpallar samtidigt som vi skjuter stålbalkar under dem. Det gör vi allt eftersom, samtidigt som vi tar bort alla vatten- och avloppsledningar och elen som går in i husen, säger Roger Töyrä.
När hela huset är frilagt och står på träpallar är det dags för själva flytten. Då har man gjort en transportväg för att komma in med trailern som ska köra huset från Malmberget till sin nya plats.
– Man backar in ekipaget under huset och när trailern har kommit rätt under stålbalkarna så höjer man upp trailern under stålbalkarna så att man lyfter upp huset. Sen tar man bort träpallarna och kör iväg.
Husen som ska flyttas väger omkring 180 ton vardera, och då ekipaget blir ordentligt brett så har kurvor breddats och belysning runt vägarna tagits bort för att göra det möjligt att ta sig fram.
– Det går i ett makligt tempo, mellan fem och tio kilometer i timmen, beroende på hur allt flyter på. När vi sedan är framme så är den nya platsen förberedd med en gjuten platta, så husen kan sänkas ner på nya träpallningar där, säger Roger Töyrä.
När huset står på träpallningarna gjuter man upp krypgrunden runt huset.
Samhällsomvandlingen i Malmberget väntas pågå fram till 2032, och kommer att leda till en avveckling av nästan hela samhället. Enligt LKAB berörs totalt 3 200 människor och 2 000 bostäder.
Agneta Rehnberg poängterar att det är viktigt att minska den skada som är en konsekvens av gruvbrytningen.
– Man får inte skada ett riksintresse, det har en stark skrivning i lagen. Man måste bestämma sig för hur man ska göra för att lösa frågan och ett sätt att mildra skadan är att flytta byggnader. Att man sedan försöker få med olika tidsåldrar, tidstyper och olika typer av byggnader så är det sätt som man kan ta tillvara riksintressenas värden på, säger Agneta Rehnberg. (TT)