Förra året fraktades 14 kulturbyggnader från Malmberget till Koskullskulle och den här sommaren planeras ytterligare elva hus byta hemort. Husen har flyttats från bland annat Östgötavägen och Långa raden och samtliga kommer de ha passerat Puoitakvägen. Där står de sista fem bostadshusen som ska flyttas nästa år och de som bor där kan följa de gigantiska transporterna genom fönstret, med vetskapen om att det nästa år är deras tur.
– Helst hade vi såklart bott kvar här och det är lite tråkigt att vi måste flytta, säger Stig Hoffner, som både är uppvuxen på Puoitakvägen men också har bott där de sista elva åren.
Stig Hoffner är idag 62 år gammal och har varit bosatt i Malmberget hela sitt liv. Sina första 20 år spenderade han på gatan han många år senare alltså återvände till. Han berättar att Puoitakvägen på den tiden hade en egen Konsumbutik där de som barn brukade köpa glass mellan busstrecken.
– Här bredvid fanns ett lokstall med ett ånglok och vi grabbar grävde oss under stängslet för att dra i spakarna på det där loket. Sen hade vi stenkastningskrig mellan övre och nedre Hermelin, vi kastade sten på varandra. Det är ju en lite rolig grej, och livsfarlig i och för sig, säger han och skrattar.
Samhällsomvandlingen och avvecklingen av Malmberget har pågått i omkring 60 år. I början av 70-talet bildades gropen och Kaptensvägen stängdes av, kyrkan flyttades första gången 1974. Stig Hoffner menar att han hunnit vänja sig vid förändringarna och förberett sig för att han en dag måste lämna födelseorten.
– Kaptensvägen var som Malmbergets livsnerv med biografen och alla affärer. Man insåg helt enkelt att den stunden kommer att komma, säger han.
Stig Hoffner har själv varit anställd åt LKAB i snart 44 år och tror att han därför kanske har större förståelse till varför flytten är nödvändig. Kritik har tidigare riktats mot de merkostnader hyrestrappan innebär för hyresgäster som tvingas flytta från Malmberget. Han kan förstå även den oron men menar personligen att de inte sitter i riktigt samma sits eftersom de blivit erbjudna att följa med sina bostäder till det nya området.
– Självklart blir det ju så att vi mest troligt kommer hamna i en mindre lägenhet och ändå betala mer i hyra. Men vi är medvetna om villkoren och har tackat nej till att följa med lägenheten. Bland annat då det skulle innebära en extra flytt till ett mellanboende och att det nya området skulle innebära att man blir väldigt beroende av bil, säger han.
Tillsammans med sambon Siriwimon Tongtar bor de nu i en trerumslägenhet på 96 kvm med egen ingång och uteplats. Oroligheterna ligger främst i själva flytten och huruvida det nya boendet kan jämföra sig med det gamla.
– Efter elva år har man samlat på sig ganska mycket saker. Sedan kommer det vara väldigt svårt att få ett boende som motsvarar det vi har idag. Det är nästan som att man haft ett eget hus fast man bott i lägenhet, säger Stig Hoffner.
I mars nästa år måste de ha lämnat sin bostad på Puoitakvägen. Trots att han saknar närheten till livsmedelsbutiker, bank och postkontor berättar Stig Hoffner att han förutom barndomens lekplatser också kommer sakna det lugn som området erbjudit de senaste åren.
– Det är ett jättefint grönområde så det kommer jag verkligen sakna. Givetvis också den underbara lägenheten. Som sagt, helst av allt hade vi bott kvar här, säger han.