Malmstaborna: "Det känns som ett hån"

Förra veckan gick LKAB ut med att östra Malmberget fortsatt ska ses som ett utvecklingsområdet. "Det känns som ett hån mot oss, säger Johanna Orrmalm, en av intiativtagarna till Malmsta Intresseförening.

Johanna Orrmalm, Eva Alriksson och Bjarne Isaksson är tre Malmstabor som vill att deras hus ska bli inlösta av LKAB.

Johanna Orrmalm, Eva Alriksson och Bjarne Isaksson är tre Malmstabor som vill att deras hus ska bli inlösta av LKAB.

Foto: Joel Abrahamsson

Malmberget2020-04-28 09:59

Under en längre tid har boende på Malmsta haft problem med vatten, uppgrävda vägar, sättningar, damm och slukhål. Enligt Johanna Orrmalm, en av initiativtagarna till Malmsta Intresseförening, har den typen av problem bara ökat under den senaste tiden. 

– Det är som att ingen bryr som att asfaltera vägarna som grävts upp då det ändå bara kommer att gräva upp hålen igen om ett par månader, säger hon. 

Johanna Orrmalm menar att det finns en gemensam samsyn bland de boende på Malmsta att området måste lösas in och att det måste ske som en del av en helhetslösning. 

– Som det är nu kommer LKAB att lösa in fastigheter 2022 till marknadsvärde. Vi som bor här uppe vill att det ska finnas en möjlighet att kunna få ett likvärdigt boende i kommunen. Annars finns det en risk att vi som bor här uppe väljer att flytta från kommunen, säger hon.

Enligt henne finns det pensionärer som i området som oroar sig för vad de kommer att få för sitt hus. 

– Det bor en del pensionärer i området som inte har möjlighet att ta något lån. De hamnar i en stressfull situation där de inte vet om de kommer att få nog mycket pengar för sitt hus för att kunna hitta ett boende, säger Johanna Orrmalm. 

Bjarne Isaksson är en av de Malstabor som ser sitt hus som sin pensionsförsäkring. 

– Jag vill inte gärna sälja och skuldsätta mig för att kunna köpa ett motsvarande hus. Det enda raka för min del är att jag får ett nytt hus, nyckel mot nyckel, men en del av de äldre i området kanske vill göra så att de säljer huset till marknadsvärdet plus 25 procent för att kunna flytta till lägenhet, säger han. 

Under flera år har intresseföreningen bjudit in och krävt att representanter från gruvbolaget ska komma och besöka dem. En inbjudan som hittills inte besvarats från gruvbolaget. I samtalen med gruvbolagen diskuteras det ofta damm, buller, sättningar eller de återkommande problem som boende har med vattnet. Enligt Johanna Orrmalm försvinner den psykologiska aspekten av att bo i ett området i ständigt förfall i dialogen med gruvbolaget.

– Till exempel hur förklarar jag för min nioåriga dotter att det inte är farligt att passera förbi hus som har blivit inlösta med anledning att det anses farligt att bo där. De husen passerar hon dagligen när hon går till och från skolan, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!