Kravet föranleds av LKAB:s intresse för utvinning av andra metaller än järnmalm som kan finnas lagrade i historiska bergtippar och nuvarande bergavfall och som sprids som stoft av vinden.
- Avtäckningen av en mängd gamla hundraåriga deponier för utvinning av järnmalmsrester har medfört väsentligt ökad stoftspridning och med den nya kunskapen att det kan finnas några giftiga metaller i deponierna, borde få Miljödomstolen att kräva blodprover av befolkningen i Malmberget för förebyggande av hälsoproblem, anser kravställarna.
Tipparna farliga
Enligt dessa kan det finnas mineral för närmare tio miljarder kronor i deponierna.
- De signalerar om att det som tidigare betraktats som ofarligt bergavfall inte är det och det motiverar att Miljödomstolen säger att man ska vara försiktig. Ett blodprov tas snabbt, kostar lite, kan organiseras av primärvården och ger dessutom underlag för hälsoanalys. Det föreslås också i Haparanda för kartläggning av Outokumpus utsläppspåverkande effekter för människor, menar man.
Slöseri
Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin i Umeå föreslås få uppdraget fastställa hur mycket gift och metaller befolkningarna i Malmberget och Koskullskulle lagrat i sina kroppar.
Länsstyrelsen har också lyft frågan om hur sekundära mineraler omhändertas i samband med gruvbrytning och då i första hand ur ett resursanvändningsperspektiv.
Ska samhället acceptera att värdefulla mineraler och metall deponeras på tippar, och blir miljörisker, när de
i stället kunde omhändertas och nyttiggöras för samhället vid exempelvis järnmalmsbrytning?
Därför önskar länsstyrelsen att gruvföretagen LKAB i Kiruna och Svappavara, och Northland Resources i Pajala, ska tala om hur man tänker ta vara på övriga mineraler.