Det är inte bara på grund av Gropen som Malmberget har förändras. Moderniseringen, att bondgårdarna försvann och ängarna togs i anspråk av hyreshus, har förändrat samhället lika dramatiskt.
- Min farfar kom hit från Dalarna. Först hade de bara en jordkula som de bodde i. Sedan byggde farfar ett hus som hela min familj fick bo
i, säger Bertil Warg. Kuriren träffar honom på den plats där hans barndomshem en gång låg.
Då fanns här ladugård, tvättstuga och boningshus. Bertil Wargs farfar ägde ängar där det idag står hyreshus. Många av Wargs klasskamrater bodde i området.
Ensam kvar
I sin klass på 30 personer, gissar Warg, har två eller tre personer stannat kvar i Malmberget, inklusive honom själv.
- Vi är fyra bröder i min familj och jag är den ende som är kvar i Gällivare. Och jag har tre barn, ingen bor här.
Varför är du kvar?
- Jag vet inte... Jag träffade en tjej och så gifte vi oss.
- Men Svanparken är sig lik. Där parkeringen i dag ligger, sattes en rutschkana upp. Och jag var nummer två som åkte i den. Det glömmer jag aldrig.
Men säg den Malmbergsbo som är opåverkad av Gropen. Kort tid efter att Bertil Warg köpt ett eget hus i Malmberget, brann huset. Fyra gånger. Det var en skorstensbrand som visade sig vara mycket svårsläckt.
- Till slut kom de med grävskopa och rev huset; det skulle tydligen bort. Det var snopet.
Warg ersattes visserligen till fullo av försäkringsbolaget, men när han skulle bygga upp huset igen, kom han på andra tankar.
- Alla varnade mig. Folk tyckte inte att jag skulle bygga något så nära Gropen.
I dag är Bertil Wargs fastighet i Malmberget en ödetomt, omringad av inlösta marker tillhörande LKAB. Gropen närmar sig sakta men säkert.
- Den dagen LKAB är intresserade, får de gärna höra av sig, säger Bertil Warg.
Själv bor han numera i Gällivare.