Uppgörelse om långtidsbudget dröjer
En uppgörelse om EU:s långtidsbudget verkar långt borta och Storbritannien viker inte från sin omstridda rabatt. Samtidigt gräver nettobetalarna till budgeten, däribland Sverige, ned sig djupt i sina positioner.
Finansminister Pär Nuder var efter den korta diskussionen på EU:s informella finansministermöte i Luxemburg på lördagen än mer inställd på att de 25 EU-länderna inte kan komma överens före sommaren, vilket den nuvarande EU-ordföranden Luxemburg har föresatt sig.
- Jean-Claude Juncker (Luxemburgs premiärminister) suckade djupt över alla val och folkomröstningar som väntar, utsikterna för en uppgörelse i juni är mycket små, sade Nuder på en pressträff efter mötet.
Sverige, och de fem andra länderna i den så kallade en-procentsklubben som betalar betydligt mer till EU-kassan än vad de får igen i stöd, sitter på en av nycklarna till en uppgörelse. De kräver att EU:s utgifter ska hållas igen så mycket det bara går och vill sätta ett tak på motsvarande en procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst. Jämfört med EU-kommissionens förslag, som är på 1,24 procent i åtaganden, skiljer det i reda pengar cirka 200 miljarder euro räknat över den period långtidsbudgeten gäller, åren 2007 till 2013. EU-kommissionens förslag ligger på drygt 1 000 miljarder euro och innebär en mycket högre medlemsavgift för Sverige jämfört med en-procentsbudet.
I ett dokument där gruppen, förutom Sverige också Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Österrike, förklarar sin hållning, skriver de att de är övertygade om att en-procentslinjen är berättigad. De kräver att jordbruksutgifterna ska följa den uppgörelse som gjordes mellan Frankrike och Tyskland 2002 och att pengar från strukturfonderna ska klippas av, utan omfattande övergångslösningar. Det senare är ett rött skynke för framförallt Spanien, Grekland och Portugal som är de länder som får mycket mer i stöd än vad de betalar i avgift.
Så jobbar vi med nyheter