I november var Anton Wikberg nere i Stockholm för att provjobba på Grand hotell. Provtiden var fyra dagar - efter två fick han jobb som kock där.
Anton Wikberg har funktionsvariationer. Han var liten när det upptäcktes att han har ADHD, asperger och touretts syndrom. Om det är han öppen, i måndags lade han ut en film om sig själv på Facebook där han berättar om sitt liv. "När jag var lite kom tankarna om varför inte som alla andra. Nu vet jag att jag inte är annorlunda, jag är bara mig själv" säger han i filmen.
Varför gjorde du filmen?
– Jag har alltid varit öppen med mig själv och har inte velat dölja det jag är. Jag vill inspirera andra vara det också.
Tror du att andra döljer sina diagnoser?
– Jag tror att det är vanligt. Man kanske skäms eller har en rädsla att inte bli accepterad. Jag har också skämts, särskilt i mellanstadiet fanns en osäkerhet att inte platsa och att ses som annorlunda, säger han.
Han klarade skolan med bra betyg. Så hyllar han sina klasskamrater.
– De var fantastiska.
Gymnasiet var den ljusaste tiden under skolåren, Anton Wikberg gick det som då kallades hotell och restaurangprogrammet.
– Då fick jag göra det jag var intresserad av, matlagning. Lärarna och rektorn såg mina behov och jag hade bra klasskompisar.
Några år efter han gått ur fick han första jobbet, det var på Hemmagastronomi i Luleå, den senaste anställningen var på CG restaurang i Luleå. Och nu jobbar han alltså på Grand hotell i Stockholm.
– Jag tyckte att det var jobbigt den första tiden i Stockholm och ville hem. Men det gick bara en kort tid, nu trivs jag och det känns väldig bra.
Vad betyder jobb för dig?
– Att få jobb på Grand hotell är ett steg in i Stockholms restaurangvärld, just nu har jag en provanställning. Han man dålig självkänsla och inte får jobb man söker kan man bli rädd att man inte duger. Det ligger mycket i om man är öppen. Om arbetsgivare inte anställer människor med diagnoser är det deras förlust. Det handlar om okunskap och att inte ser fördelarna, bara nackdelarna.
Hur påverkar dina funktionshinder dig i vardagen?
– Om jag inte ta min medicin så blir jag okoncentrerad, stressad och orolig, men med den är det inga problem. Förutom att jag ibland har svårt att få saker gjorda hemma. På jobbet göra jag listor vad som ska göras, jag får börja göra listor hemma också.