Oron sprider sig bland Luleås föräldrar, lärare och övrig skolpersonal efter kommundirektör Mikael Lekfalks besked att barn- och utbildningsnämnden förväntas spara 106 miljoner kronor (se faktaruta).
Läs mer: Luleås stålbad: "Skitsnack av Lekfalk"
Läs mer: Allt från presskonferensen
Se klippet: "Varför har det plötsligt blivit ett sånt sparkrav?"
Tjänstemannaförslaget ska upp i kommunfullmäktige den 25 mars och därefter får nämnden ta beslut om sparåtgärder.
Precis som vid förra mandatperiodens storm kring Framtidens skola aktualiseras på nytt hotet om skolnedläggningar (se faktaruta).
– Det är den vägen vi måste gå, om detta slår igenom i fullmäktige. Vi håller på att sammanställa vilka förslag vi ska lägga fram nu. Personal ska inte behöva sägas upp men vi måste föra ihop skolenheter som är näraliggande, precis som inom förskolan, säger skolchef Maarit Enbuske.
Hon menar att det råder betydande överkapacitet gällande skollokaler i dag.
– Tjänstemän har gjort en kapacitetsplan kring hur många elever varje skola kan rymma och den visar på stora ”överytor”. Vi har plats för 9 000 elever, men endast 6 800 barn går i skolan.
Medan vissa stadsdelar, som Hällbacken, växer stadigt, finns enligt Maarit Enbuske flera områden där elevantalet bara blir färre.
– Ett jättestort pussel som vi måste lägga, inte bara utifrån läget i dag utan också med tanke på var Luleå växer i framtiden.
Hon tar även skolköken som exempel på överkapaciteten.
– I dag har nästan varje skola sitt eget kök och med få elever per enhet blir kostnaden för måltider väldigt hög. Maten skulle bli mycket billigare om man kunde laga för flera barn på samma ställe.
Läs mer: Skolchefens svåra ekvation – lokaler och kök ställs mot personal
Och nu växer farhågorna gällande flera skolor i kommunen, exempelvis Porsöskolan och Kråkbergsskolan, med närheten till Björkskataskolan respektive kommande stordriften på Stadsöskolan.
Men skolchefen dementerar de ryktena i dag.
– Ingen av de skolorna diskuteras, inte just nu i alla fall.
Däremot lever kommunens byaskolor farligt.
– Mitt uppdrag är inte landsbygdsutveckling. Det viktiga är att alla barn får en likvärdig utbildning med bra kvalitet. Var skolorna ligger är mindre viktigt, utifrån lärandeperspektiv.
Många föräldrar vill ha nära till skolorna där barnen går.
– Jag kan ha förståelse för det. Men kvaliteten på skolan är viktigast. Och barn i en liten skola kostar omkring 40 000 kronor mer än barn i centrala Luleå.
Med andra ord – byaskolorna i farozonen igen?
– Jag tänker att a-l-l-a skolor är det. Vi ser över alla lokaler, var ”överytorna” och reservkapaciteten är som störst. Vissa skolfastigheter är också i stora renoveringsbehov. Men jag vill inte säga exakt vilka skolor det handlar om nu.
Kritiker menar att stora skolor är dåliga både för elever och personal.
– Ja, men personaltätheten kommer inte minskas bara för att skolorna blir större. Och i mindre skolor är lärarna mycket mer sårbara, när det behövs vikarier med mera.
Hur många av Luleås 36 grundskolor är borta om tio år?
– Vi har personal som tar fram olika scenarion just nu. Det blir några färre redan om fem år.
En halvering av antalet skolor år 2029?
– Nej, i så fall måste vi bygga jättestora enheter. Men sex-åtta skolor kan vara borta om tio år. Vi får återkomma till det, säger Maarit Enbuske, skolchef i Luleå kommun.