Miljonregn över förskolan

Förskoleminister Lena Hallengren lade på tisdagen regeringens proposition på riksdagens bord. ?Kvalité i förskolan? heter förslaget. Tanken är att personaltätheten i förskolan ska öka. Dagens 5,3?5,4 barn per anställd ska ner till 5,0. Totalt vill regeringen satsa en miljard kronor extra nästa år på förskolan. 2006 och 2007 delas två miljarder ut per år som tillskott. Siffrorna för Norrbotten är 23,7 miljoner kronor respektive 47,2 miljoner vardera för de påföljande åren. Därefter går pengarna in i allmänna statsbidraget. För 23,7 miljoner kan kommunerna i Norrbotten få ett 70-tal tjänster extra. Andra delar i proppen: n Förskolan blir egen skolform. Inga prestationsmål finns och deltagarna kallas inte elever. Förskolans roll och status höjs i det livslånga lärandet. n Lärarutbildningarna får i uppdrag att se till att tillräckligt antal förskollärare utbildas. Barnskötare ska kunna få förskoleexamen på kortare tid. n Barn och föräldrar får stärkt inflytande. Utvecklingssamtal ska hållas två gånger per år Ligger under målet Barn- och utbildningschefen i Piteå, Inger Ingesson, har en situation i sin kommun där barngrupperna redan nu ligger på 4,8 barn per anställd. ? Vi ligger alltså under det som man satt upp som mål. I politiska nämnden ska frågan diskuteras om vad Piteå kommun ska göra med pengarna. Inger Ingesson betonar att inga beslut är fattade. Klart är i alla fall att pengarna måste gå till att öka personalen inom förskolan. ? Det finns redan nu tankar om att vi ska använda pengarna till att försöka hitta intresserade förskollärare och specialpedagoger så att vi kan hjälpa de små barn som har det allra jobbigast. Ju mer man jobbar med de yngre barnen, desto bättre blir det längre upp i skolsystemet. Fler barn har problem Resonemang har förts med förskolepersonalen i Piteå som menar att barngrupperna blivit större. Så är dock inte fallet: ? Statistik från 1996 och framåt visar att vi aldrig haft så små barngrupper som nu. Personalen upplever ändå att grupperna blivit större. Det beror på att de känner att det är jobbigare att arbeta i förskolan i dag. Fler barn har problem. Därför skulle det vara bra att stötta och hjälpa dessa barn. Dels naturligtvis för barnens skull, men även för att vi då underlättar för personalen som jobbar med andra barn. Ewa-May Hedenström, Luleå, sitter i Lärarförbundets förbundsstyrelse. Hon ger propositionen som helhet klart godkänt. ? En sak som är bra är att förskollärarna blir ansvariga för läroplansarbetet och att man följer läroplanen. Man jobbar i arbetslag, men huvudansvaret vilar där på förskollärarna. Är det bra att snabbutbilda förskollärare? ? De som har lång erfarenhet som barnskötare har naturligtvis tillskansat sig en hel del så att man kan bekräfta deras kunskaper. Och det här blir inte första gången så sker. ? Positivt är att fler högskoleutbildade då kommer att arbeta i förskolan. I Norrbotten finns ingen brist på jobb. Inga arbetslösa förskollärare. ? Och inga som vill utbilda sig heller. Nu kräver regeringen vissa riktade kurser på utbildningarna. På så sätt vet de studerande när de börjar utbildningen att den leder till förskollärarjobbet. En negativa del av proppen enligt Lärarförbundet är att begreppet ?elev? inte kommer att gälla även förskolan. Ordet ?elev? skulle ge bättre tyngd och högre status åt verksamheten.

Miljonregn över förskolan

Norrbotten får 23,7 miljoner 2005 i öronmärkta pengar för bättre kvalité och mindre barngrupper i förskolan.Det innebär 70 tjänster extra. Kommande år fördubblas anslagen.Men frågan är om utbildad personal finns.I våras examinerades 28 förskollärare ? i hela Sverige.

Norrbotten får 23,7 miljoner 2005 i öronmärkta pengar för bättre kvalité och mindre barngrupper i förskolan.
Det innebär 70 tjänster extra. Kommande år fördubblas anslagen.
Men frågan är om utbildad personal finns.
I våras examinerades 28 förskollärare ? i hela Sverige.