Under sina 20 år på HSB arbetade Karl Petersen bland annat som förvaltare på det stadsnära bostadsområdet innan det politiska engagemanget tilltog.
Efter att ha lämnat kommunpolitiken åtog han sig uppdraget att gå igenom HSB:s historiska arkiv.
– Det var då jag fick syn på historien. Husen på Malmudden börjar närma sig ett 70-årsjubileum. Jag bestämde mig för att skriva en bok. Den kommer att bli klar till årsskiftet.
”Det fanns fem gårdar där när vi köpte marken, men de flesta rådde SJ om. Då gjorde vi ett kristligt byte. Av den gamla bebyggelsen är det bara Erikssons lilla träkåk som står kvar. Den användes som scoutstuga under många år.”
Luleås förre stadsdirektör Gunnar Lindvall till Norrbottens-Kuriren i mars 1973.
På 1880-talet var det inte längre någon som använde det gamla namnet Svartöudden. I folkmun kallades området för Koudden. Orsaken var att här sattes importerad finsk nötboskap i karantän.
Det var i det skedet som Luleå stad köpte marken av Johanna Holmkvist för 5 500 kronor. Det skulle dröja sex decennier innan det kom till användning.
Under 1940-talet var bostadsbristen stor i Luleå. Norrbottens järnverk aktiebolag skrek efter arbetskraft, vilket tvingade folk att flytta in i båtskjul, lekstugor eller träkojor.
För att förhindra kåkbebyggelse beslutade stadens ledning att låta bygga en ny stadsdel, men projektet bedömdes som alltför stort. Uppdraget gick till HSB. Vid midsommar 1947 bildades Stiftelsen Koudden. Namnet ansågs dock inte vara passande.
Den 5 september 1947 tog kommunstyrelsen, som på den här tiden benämndes drätselkammare, emot tre förslag till namnändring. Stiftelsen ville att det nya bostadsområdet skulle antingen heta Mittudden, Tallnäset eller Skogsudden.
Samtliga förslag gick i stöpet på grund av den framlidne järnhandlaren Algot Rohndahl. Han vann den utlysta namntävlingen och fick 25 kronor i belöning.
Den 25 september 1947 beslutade ett enigt kommunfullmäktige att området skulle heta Malmudden.
”Hela byggnaden ger ett synnerligen propert och rejält intryck, vilket inte förvånar, när man hör att Uppsala byggnadsgille är huvudentreprenör. Firman har som bekant byggt förut i Luleå, bland annat på Lövskatan, och de som fått nöjet att bo i de hus de uppfört försäkrar sant och synnerligen att de kännetecknas av reellt arbete i alla stycken.”Signaturen Loke (Folke Åström) i Norrbottens-Kuriren, den 2 februari 1949.
I hallen hemma hos 81-åriga Gun-Britt Sandberg hänger två inramade flygfotografier. Båda föreställer Malmudden.
– Jag är tredje generationen Sandberg som bor i den här hörnlägenheten. Min mans farmor och farfar var bland de första att flytta in när huset var nybyggt.
Karl Petersen bryter in i släktkrönikan.
– På den tiden var Malmudden något oerhört. Den gav Luleåborna tillgång till alla tidens moderniteter. Här fanns rinnande vatten, kylskåp, badrum, balkong, sopnedkast och med tiden också centralvärme. De flesta lägenheterna var utrustade med ett uthyrningsrum med egen ingång, vilket innebar en hjälp till hyran. Det var också ett sätt att hjälpa bostadslösa.
Grundtanken var att Malmudden skulle bli ett ”självförsörjande” mönsterområde. På 1950-talet fanns här bland annat herrekipering, färghandel, skomakeri, blomsteraffär, fiskhandel, cykelaffär, café och Konsums mjölkaffär. Det fanns till och med planer på en biograf, men det blev aldrig förverkligat.
Gun-Britt Sandberg är född i Värmland, men det var på Malmudden som hon tillsammans med maken Kurt skapade parets första gemensamma hem 1958.
– Det var den femte januari 1957 som vi träffades för första gången. Jag och en väninna var hembjuden till en bekant som tagit med sig en vän för att vi skulle bli jämna kortspelspar. På den vägen är det.
– Så man kan säga att du vann din man på kortspel, tillägger Karl Petersen.
Familjen Sandbergs fyra barn har alla vuxit upp på området.
– Jag har alltid känt mig hemma här. Vi har bott på tre olika adresser. Här mittemot bodde Gunnar Wiklund med sina föräldrar. Innan han blev känd brukade han sjunga för Kurts fastrar för att höra om de trodde att han kunde bli sångare. Jag tycker att man borde resa en staty över Gunnar Wiklund. Han är nog den mest kände malmuddaren.
Från sitt kök kan hon se Lulsundsberget och höghusen på Kronan.
– Dom säger att jag förlorar utsikten när bygget på udden kommer i gång, men jag är så gammal att det bryr jag mig inte mycket om.
”Om beräkningarna håller streck betyder det att till hösten har omkring 265 lägenheter tagits i bruk på Malmudden. Det skulle innebära att redan då har stadsdelen en befolkning på lågt räknat mer än tusentalet invånare. I fråga om Malmudden kan man verkligen tala om en utveckling med stormsteg.”
Signaturen Loke (Folke Åström) i Norrbottens-Kuriren, den 2 februari 1949.
I dag har gått 70 år sedan byggnationerna kom igång. Nu har byggarbetare återvänt till det som en gång betraktades som Sveriges mest moderna stadsdel.
För första gången på 20 år bygger HSB Norr nya hyreslägenheter i Luleå.
– Vi har hållit på i ett år. I mars 2018 ska totalt 52 lägenheter stå inflyttningsklara, berättar förvaltaren Anders Eliasson.
Det handlar om en förtätning på bostadsområdet, där parkytor och en tennisplan fått lämna plats åt fyra trevåningshus. Byggnaderna är ritade av arkitektbyrån Tirsén & Aili, där gråsvart tegelsten valts ut till fasaden.
– Det är inte samma vackra rappade fasad som i originalhusen, men vi har försökt att efterlikna takkonstruktionen, förklarar Anders Eliasson.
I kulisserna väntar bostadsbolaget Tjidtjak AB på klartecken att få sätta igång sitt byggprojekt på Västra Malmudden. I maj 2018 har bolaget blivit lovade tillträde till marken. Då kan planerna på 205 bostadsrätter fördelade på fem vita höghus bli verklighet.
70 år må ha gått sedan starten i december 1947, men Malmudden har inte slutat att växa.