– Det är oroväckande och vi måste snarast göra något för att vända trenden, säger hon.
Det dåliga betyget avslöjas i Statistiska centralbyråns årliga medborgarundersökning, som berör tre olika områden; kommunen som en plats att bo och leva i, dess verksamhet och invånarnas inflytande.
Luleå ligger över snittet i 15 av 26 fall. Högst betyg får kommunen inom fritid/idrott, kultur och utbildning. Däremot blir det bassning gällande förtroende, inflytande och hur nöjda Luleåborna är med att bo i stan. När det gäller möjlighet att kontakta politiker får Luleå näst sämst betyg i landet.
– Vårt resultat har fallit under flera år. Det är allvarligt att folk känner att de inte kan påverka, säger Lenita Ericson.
Hon säger att kommunen redan tagit initiativ till förbättringar.
– Vi ska bli tillgängligare och vara mer ute bland vanligt folk.
Oppositionen kopplar det dåliga betyget till ett hårdare klimat, sämre förutsättningar för oppositionspolitik och de besparingar som beslutats inom skola och omsorg.
– En stor del hänger nog ihop med den debatt som var kring skolnedläggningarna, där det tändes ett hopp om förändring. Men sedan drevs allt ändå igenom och folk kände en stor besvikelse, säger Nina Berggård (V).
– Under åren 2016 till 2018 blev det en tydlig förändring i kommunen där vi slutade prata både med medborgarna och de anställda i kommunen. Den atmosfären är kommunledningen ansvarig för. Det har också fokuserats för mycket på stadskärnan, säger Erland Nilsson (LPO).