Peter Parnes växte upp i Malmö och levde sina första år i det socialt utsatta bostadsområdet Rosengård. Det fanns gator han undvek i hemstaden, den som råkade välja fel väg hem fick räkna med att bli rånad. I Luleå finns inget av den otryggheten, slår han fast när vi möts mitt i centrum av det som under ett års tid har beskrivits som något av en oroshärd i Luleå.
– Luleå är en trygg stad. Här går jag hem från stan efter ett biobesök och det händer absolut ingenting.
Peter Parnes kom hit för att studera 1990 och här har han blivit kvar. I dag är han professor vid Luleå tekniska universitet. Han rör sig ofta i Porsö centrum och möter många människor, även en del av de ungdomar som har pekats ut i samband med skadegörelse och bränder det senaste året. Han är även aktiv och drivande i Facebookgruppen Porsöns vänner. Ändå kan han konstatera att en del av de människor han träffar i sitt närområde är rädda för att gå ut under kvällstid.
– Jag ska absolut inte förringa människors rädsla, men för mig är tryggheten inte den viktigaste frågan. Det jag vill är att kommunen tar ett helhetsgrepp, rustar upp Porsön och investerar här, som man har gjort i andra bostadsområden.
Demografin har stor betydelse för hur ett område hålls efter, menar Peter Parnes. Porsön befolkas till stor del av studenter, där många saknar kopplingar till Luleå. De kommer hit några år, studerar och lever sina liv i anslutning till universitetet. Men många flyttar efter studierna och engagemanget för det egna området är lågt, tror han.
– Samtidigt är Porsön den bild som många studenter har av Luleå, de lever ganska isolerat här ute. Det är den bilden de tar med sig härifrån sedan och det är den bild som möter alla besökare som studenterna lockar hit.
Han påpekar att Luleå kommun och även universitet lägger ned en hel del pengar för att locka tillbaka hemvändare och få människor att vilja flytta till Luleå. Peter Parnes vill att beslutsfattarna i kommunen drar lärdomar av områden som har lyfts upp, förbättrats och blivit attraktiva igen. Goda exempel finns dessutom alldeles i närheten, menar han.
– Tuna är ett jättebra exempel på ett sådant område där standarden har höjts.
Porsön har gång på gång prioriterats bort när kommunen har beslutat om upprustning av olika bostadsområden, trots att området har funnits med i flera av kommunens planer. Fortfarande råder här i princip samma standard som när området byggdes under 1970-talet, påpekar Peter Parnes.
Förra året skickade han in ett medborgarförslag till kommunen, om att en plan för utvecklingen av Porsön och Porsö centrum ska tas fram. Han föreslog att utvecklingen sker i samråd med Lulebo och med universitetet.
– Det är inte ett attraktivt bostadsområde i dag. Det är slitet och nedgånget. Det finns inga visioner för framtiden.
Precis som polisen konstaterar Peter Parnes att den slitna omgivningen inbjuder till skadegörelse.
En kort promenad i området bland höghusen på Professors- och Docentvägen är tillräcklig för att se spår av förfallet. En trasig balkongfasad ligger alldeles intill gångvägen. Där har den enligt Peter Parnes legat i åtta månader. Han kontaktade kommunen, som sade att det var Lulebos ansvar att städa upp. För att kunna göra en felanmälan till det kommunala bostadsbolaget Lulebo, som äger lägenheterna, måste man vara hyresgäst där.
Hans medborgarförslag har godkänts av fullmäktige och arbetet med utvecklingsplanen ska snabbas på.
– Det behövs inte tio års forskning för att ta reda på hur man skapar en attraktiv miljö i ett bostadsområde. Det är bara att titta på de städer som har lyckats, som har hittat vinnande koncept. Trivsel och mysighet, det är vad som saknas här. I dag är allt grått och tråkigt.
En upprustning där invånarna får vara delaktiga kan också få den negativa utvecklingen med våld och skadegörelse att vända, tror Peter Parnes.
– Låt ungdomarna vara med! Engagera dem i utvecklingen av området och av Luleå.
0920-26 28 65