André Storelv Karlsen har alltid varit intresserad av flygteknik och förra året gjorde han prao på F21. Tidigare i höstas var han på besök på skolan men då visste han inte att utbildningen, som har riksintag, skulle läggas ner. Eleverna som går på skolan idag kommer att få gå färdigt, men inga nya tas in.
– Jag tycker det är fel. Flygbranschen skriker efter både mekaniker och tekniker.
I Nordiskt flygtekniskt centrum ute på Kallax är både lärare och elever ledsna över beskedet som kom helt oväntat.
Piotr Klisinski i årskurs 3 sökte sig hit för att han var intresserad av att skruva och meka. Han har aldrig ångrat sitt val. Det han uppskattar är särskilt att det är en liten skola där elever och lärare har nära kontakt.
– Det finns folk som väljer att gå här fast de kanske inte ens hade tänkt gå gymnasiet. Jag har ju själv svårt i vissa ämnen och jag tror inte att jag hade klarat de kurserna om jag gått hade i gymnasiebyn.
Oliver Holmgren i trean är precis i färd med att söka jobb på Saabs flygplanstillverkning.
– Skolan har varit helt fantastisk och jag vill fortsätta arbeta med flygteknik, säger han.
– Det är en jättebra skola med väldigt bra och duktiga lärare. Man vet att man har jobb i framtiden, tillägger Jahangir Shojaei i årskurs två.
Lars-Erik Henriksson, praktiklärare och instruktör i flygämnena, är irriterad och arg.
– Beslutet är så dåligt underbyggt. Det har inte gått ut någon information om vad de har tänkt göra, utan allt händer bakom vår rygg.
Hans kollega Anne-Charlotte Vennberg, lärare i matte och historia, kan bara instämma:
– Ingen har gjort någon konsekvensutredning, inte som vi har fått se i alla fall. Man kanske först skulle kolla lite vad branschen säger och vad vi som jobbar här tycker.
Enligt vad de har fått höra handlar det om att det är för få elever och att två lärare som är svåra att ersätta ska gå i pension.
– Men man har inte undersökt om det går att göra utbildningen billigare, exempelvis dimensionera den för färre elever, säger Anne-Charlotte Vennberg.
Att det skulle vara svårt att rekrytera lärare med rätt kompetens håller de inte alls med om.
– Det är ingen som har provat. Det finns säkert skickliga yrkespersoner på F21 som är intresserade, säger Lars-Erik Henriksson.
Även från yrkeshögskolan i flygteknik som ligger i samma byggnad beklagar man nedläggningen.
– Det är jättetråkigt. Vi har sett den som en rekryteringsbas för oss och det är en jättestor efterfrågan på arbetsmarknaden, säger Jonas Palo, instruktör vid Nordiskt flygtekniskt centrum.
Simon Grahn, som nu studerar på yrkeshögskolan, gick tidigare gymnasieprogrammet.
– Det är en bra grund. Man har väldigt mycket att stå på när man börjar yrkeshögskolan, säger han.
Rektorn Ellinor Bäckström Larsson beklagar nedläggningen, men ser ingen annan utväg. En av orsakerna är det bristande söktrycket. Idag är det, trots kampanjer för att marknadsföra utbildningen, bara 46 elever på 84 platser.
– Dessutom har vi två väldigt viktiga nyckelmedarbetare som på ett par års sikt går i pension. Det är närmast en omöjlighet att få tillbaka den kompetens som de har.
Ett annat problem är att det är svårt att få tag i praktikplatser, vilket medför att en del av praktiken måste göras i skolans egen hangarhall. Hon påtalar dock att nedläggningsbeslutet är fattat på högre nivå, av skolchefen och slutligen barn- och utbildningsnämnden.
Men du står bakom det?– Svår fråga. I den bästa av världar hade man gärna sett att det här gick att lösa, men med de faktorer vi har nu och med de stora besparingar Luleå kommun har framför sig är det ett beslut som är rimligt, säger hon.
Har ni testat att spara i utbildningen eller dra ner på antalet platser?– Jag måste hänvisa till skolchefen, Maarit Enbuske, i den frågan.
Maarit Enbuske i sin tur hänvisar till det underlag som rektorn har presenterat.
Har ni funderat på att dimensionera utbildningen efter antal elever?– Även om det är färre elever så behöver man samma bemanning och samma lokaler.
Enligt skolans personal har man inte ens testat att rekrytera nya lärare, varför det?– Ju mer specialiserad en utbildning är, desto svårare är det att rekrytera, det är generellt problem. Kompetensbristen börjar bli påtaglig inom hela utbildningssektorn.
Enligt barn- och utbildningsnämndens ordförande Carina Sammeli (S), har nämnden inte gjort någon egen utredning utan helt gått på tjänstemännens förslag.