Greencare utökar – berättar om råttproblemet

Avfallet från byggindustrin sorteras och återvinns. Nu utökar Greencare verksamheten i Rutvik med en deponi för sulfidjord – och berättar samtidigt om åtgärderna som vidtagits mot den misstänkta spridningen av råttor.

Skräp. En del av materialet måste krossas flera gånger.

Skräp. En del av materialet måste krossas flera gånger.

Foto: Pär Bäckström / Frilans

Luleå2018-02-26 05:00

– Sedan i höstas är det inga problem längre. Fällorna visar inga tecken på råttor. Och det finns inga råttspår heller enligt expertföretaget som vi anlitat, säger Robert Thelin, platschef.

Fällorna som placerats ut av företaget Nomor är GPS-försedda plastlådor med gryn, preparerade med råttgift.

– Från början sjönk nivån med gryn vilket var ett tecken på att råttorna ätit. Men nu är det samma nivå hela tiden, säger Thelin.

Greencare har ett avtal med Nomor, som gör löpande kontroller ungefär en gång i månaden.

– Det är inte kul när man drabbas av något sådant här. Det var hit en del folk och det blir också en en del överdrifter och ryktesspridning. Varumärket påverkas negativt. Men vi förstår också folks oro och har tagit det på stort allvar. Det känns positivt att vi lyckats lösa problemet, säger Roger Hedström, vd och delägare.

När råttproblemet eskalerade i Rutvik i somras och Luleå kommuns inspektion visade att det fanns råttor på anläggningen togs de ansvariga på sängen.

Materialet som hanteras kommer inte från hushåll utan är i förväg sorterat byggavfall från företag.

– Vi är ju här på dagtid och hade inte sett några råttor alls. Men det är klart att det ibland kastas in exempelvis en gammal pizzakartong i en container för brännbart. Sedan finns ett annat problem och det är vanligt folk som tycker att det är lämpligt att kasta sopor i containrar vid byggarbetsplatser. Det kan vara sillrens eller konservburkar, exempelvis. Jag skulle helst se täckta containrar som är låsbara, säger Robert Thelin.

Den stora avfallshögen med uppskattningsvis 3000 ton brännbart, som byggts på och varit centrum för råttförekomsten, är på väg att forslas bort.

– Vi betar av den eftersom men det tar ett tag. Vi skickar avfallet till Bodens värmeverk, säger Thelin.

Greencare bildades 2013. Fram till nu har verksamheten gått ut på att ta emot, sortera och sälja vidare olika slags avfall från företag och industrier; exempelvis trä, tegel, sand, asfalt, plast, gips och kablar.

Men sedan oktober har företaget även tillstånd att ta emot sulfidjordar och sura sulfatjordar, något som det finns ett stort behov av i byggboomens Luleå.

– Luleå körde ju sin jord till Umeå tidigare och vi såg ganska tidigt att det fanns en stor potential i den här verksamheten. Vi siktar på att komma igång under våren, säger Roger Hedström.

En stor del av marken efter Norrbottenskusten består av dessa svarta jordar, som är gammal havsbotten. När jorden får kontakt med luft bildas järnoxid. I kombination med vatten bildas svavelsyra som orsakar försurning av vattendrag, vilket i sin tur kan leda till fiskdöd.

Därför har regelverket kring hanteringen av jordarna skärpts.

– Vår anläggning ligger efter E 4:an vilket en fördel. Vi kan enkelt ta emot jord från Luleås kranskommuner också, säger Hedström.

En liknande deponi har anlagts av kommunen i anslutning till tippen i Sunderbyn. Metoden går ut på att jorden lagras i olika celler och täcks över så att den inte reagerar på syret. Det vatten som går ut från anläggningen är noga kontrollerat.

– Marken exempelvis vid golfbanan i Rutvik, på Björkskatan och efter innerfjärdarna består av sulfidjord. Vattnet som lämnar den här anläggningen och slutligen hamnar i Björkskatafjärden kommer vara av betydligt bättre kvalitet än exempelvis det vatten som kommer från ett dike vid golfbanan. Det vattnet har ett ph-värde på cirka tre. Vattnet från deponin kommer ha ett ph-värde på tio till elva, säger Lars G Eriksson, teknisk konsult som anlitats av Greencare under tillståndsprocessen.

Greencares anläggning är cirka 7,5 hektar. Hälften är vikt för deponin.

– Vi har ett kontrollprogram där det tas prover tre gånger per år på det vatten som går ut från området. Det känns viktigt att alla förstår att vi inte kommer släppa ut något förorenat vatten. Vi har vidtagit alla försiktighetsmått för att skydda miljön, säger Roger Hedström.

Tillståndet för deponin gäller högst i tio år och max 380 000 ton.

– Det är ett grönområde mellan E 4:an och deponin så den skyms. I slutändan blir det en cirka 6,5 meter hög knabbe där vi sedan planterar skog, säger Roger Hedström.

Greencare har i dag sex anställda.

– Det kan bli nyanställningar när vi kommer igång med jorddeponin, säger Robert Thelin.

Luleå kommun utövar tillsyn på Greencares anläggning en gång per år.

Greencares miljötillstånd

Deponering av sulfidjordar. Högst 50 000 ton/år och max 380 000 ton.

Mellanlagring av:

15 000 ton trä/år.

20 000 ton betong/tegel.

20 000 ton sand/annat fyllnadsmaterial.

15 000 ton petroleumprodukter, ex asfalt.

5 000 ton rivningsavfall, ex plast, isoleringsmaterial.

500 ton blandade metaller.

100 ton gipsprodukter.

20 ton kablar, ej farligt avfall.

10 ton kablar, farligt avfall.

25 ton impregnerat trä.

100 ton byggmaterial innehållande asbest.

Fakta: Luleå kommun.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om