Kommunen har inte visat någon kostnadsberäkning för den nya skolstrukturen. Det gör nu Tomas Söderlund och Björn Karlsson, som i sina yrken arbetar med beräkningsmodeller och utredningar.
Deras facit är nedslående, kommunens kostnader ökar med cirka 30 miljoner kronor per år.
– Det är fullständigt oansvarigt att sjösätta en plan utan att ha tänkt på följderna, det motsvarar ju kostnaden för 60 lärare, säger Tomas Söderlund.
Beräkningarna har sammanfattningsvis presenterats för kommunpolitiker.
– Jag har ingen kommentar till det här, säger kommunalrådet Niklas Nordström.
– Jag kan inte säga något, jag har inte sett beräkningarna och vi har inte räknat. Nu tittar vi på olika frågor. Går det? ryms de? vad kostar det? Ska det renoveras och hur ska man bemanna? Vi räknar med att använda lika mycket pengar som tidigare, säger Carina Sammeli, ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
En av förutsättningarna för nya skolstrukturen är byggen av nya skolor. Investeringarna kommer att gå på cirka 600 miljoner kronor, redovisar Tomas Söderlund.
– Det riskerar att slå undan investeringar som annars skulle kunna genomföras, säger han.
Kvalitet anges som motiv till att lägga ned skolor, bygga nytt och flytta elever. Kommuntjänstemän och politiker pekar på svårigheter att klara försörjningen av lärare. Med större skolor underlättas det. Skolan får flexibilitet och kvaliteten på undervisningen blir hög.
Tomas Söderlund menar däremot att rekryteringsbehovets betydelse överdrivs. Lärare går i pension oavsett om det är gamla skolor eller nya storskolor.
– Man är beredd att göra den största skolomvandlingen man kan tänka sig trots att den inte gör någon skillnad i rekryteringsbehovet av lärare, säger Söderlund.
Det är mycket av dimridåer kring varför reformen ska genomföras, menar han.
– Niklas Nordström är inte ärlig med avsikten till förändringen. Han har ingen plan för de gamla skolorna och har inte räknat på vad det här kostar. Det är en fruktansvärt dålig affär. Det är heller inte sagt vad som ska hända med de gamla lokalerna. Vilka går att sälja? Eller har Nordström trots allt en plan? Är det här i själva verket del två av Rikshem-affären? Kommunen ska ju sälja samhällsfastigheter. Ska Rikshem köpa de gamla skolorna och bygga om dem för annat ändamål? Rikshem har samhällsfastigheter i sin portfölj. Ska bolaget bygga de nya skolorna och hyra ut dem till kommunen, eller är dessa runt 40 000 kvadratmeter skola ett led i att locka ytterligare en aktör till Luleå?, undrar Söderlund.
Ska Rikshem köpa de gamla skolorna?
– Det enda som finns är vad som faktiskt beslutats, svarar Niklas Nordström. Vi kan avyttra samhällsfastigheter, men det är ingen strategi, inget självändamål. Frågorna har ju inget med varandra att göra, affären med Rikshem bottnade i åtgärder mot bostadsbristen, skolans resa handlar om att ge barn och ungdomar bästa tänkbara lösningar, beskriver Nordström.
Kan ett privat företag komma att bygga de nya skolorna och hyra ut åt kommunen?
– Vi har ingen diskussion över huvudtaget i sådana termer, säger Niklas Nordström.
Kan du tänka dig det själv?
– Vi får se när den dagen kommer.