"Det känns väldigt skrämmande att det ser ut så här"

Gymnasieeleverna deltog i forskning om permafrosten i Abisko. "En föreläsning hade inte gett lika mycket som att verkligen stå där på myren och trycka ner en mätpinne och mäta."

Keith Larson, forskare, är den som startat projektet där gymnasieelever får vara med i den klimatforskning han bedriver i Abisko.

Keith Larson, forskare, är den som startat projektet där gymnasieelever får vara med i den klimatforskning han bedriver i Abisko.

Foto: Petra Mallfors

Luleå/Abisko2018-09-28 05:00

Elever från naturprogrammet i Luleå är årligen gäster vid Abisko forskningsstation vid sina fjällresor. Vid det senaste bjöds skolan in och förra veckan var åtta elever i Abisko för att praktiskt delta i forskningsarbetet i ett projekt forskaren Keith Larson driver.

Två av dem var Petra Mallfors och Emma Rönnlund, bägge går tredje året på naturprogrammet med inriktning samhällsvetenskap. De förklarar den forskning de involverades i som ett sätt att mäta klimatförändringarnas påverkan på permafrosten. Eleverna märkte ut två områden, tio gånger femton meter vardera och varje mätområde hade 176 mätpunkter. Som en jämförelse användes ett redan etablerat mätområde från 2016.

– I de områden vi var med och märkte ut mätte vi hur djupt ner permafrosten var genom att sticka ner en mätpinne och mäta där det tog stopp. När vi jämförde med det område som varit där sedan 2016 hade det skett stora förändringar, det hade smält mycket, säger Emma.

– Det beror på klimatförändringarna, ju mer det smälter ju fortare går smältningen av permafrosten. Det som är dåligt med att permafrosten smälter är att koldioxid och metan frigörs och det påverkar i sin tur med att det blir mer uppvärmning. Vattnet som frigörs när permafrosten smälter gör också att den smälter fortare, säger Petra Mallfors.

– Vi gör saker som är dåligt för klimatet och även om vi skulle sluta med alla fossila bränslen i morgon skulle processen fortsätta i flera år framåt, säger Emma.

Förutom att mäta hur djupt ner permafrosten fanns, mätte eleverna också markens höjd med en gps-utrustning, det för att se hur permafrostens smältning påverkade markhöjden.

– Vi fick använda deras proffessionella utrustning och ansvarade över många saker, vilket var väldigt lärorikt och kul, säger Emma.

Har det påverkat dig konkret?

– Jag bor i Klöverträsk och snart kan jag ta körkort, men jag har tänkt att jag ska åka buss när det går. Jag hoppas kunna jobba med någon forskning i framtiden, säger Emma.

–  Att vara med var ett uppvaknande för mig. Jag blir frustrerad av att vissa inte bryr sig om miljon. Jag tycker inte att politikerna tar klimatförändringarna på allvar och gör inte tillräckligt för att förändra, säger Petra.

– Jorden blir varmare och varmare, nu går förändringarna lite väl fort, säger Emma.

I Parisavtalet står att "Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader."

– Det känns väldigt skrämmande att det ser ut så här. Och samtidigt vet vi att det inte kommer att stoppa även om vi slutar med utsläppen nu, säger Petra.

Petra Mallfors och Emma Rönnlund tror att det skulle vara bra också för andra gymnasieelevern att få vara med i projektet och delta i forskningen.

– Det påverkar ju att inte bara teoretiskt höra om den, utan också få vara med och experimentera och analysera. En föreläsning hade inte gett lika mycket som att verkligen stå där på myren och trycka ner en mätpinne och mäta. Jag känner mig stolt, och om forskningen fortsätter kan vi komma tillbaka om tio år för att se resultaten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om