Luleå
Att det sällan är vindstilla i centrala Luleå är ett välkänt faktum.
– Vinden som kommer in från Södra hamn tar extra fart när den tar sig upp via de gator som går upp mot Storgatan. Sedan cirkulerar den runt rätt ordentligt vilket gör att Luleå upplevs som en väldig blåsig stad, säger meteorologen Birger Sjöö, SMHI.
Men mycket talar för att det i framtiden kommer bli lugnare.
I samband med bygget av Kuststad, bostäderna som nu byggs där småbåtshamnen i Södra hamn tidigare låg, tog SMHI fram vindberäkningar som visar hur de nya husen skulle påverka vindströmmarna i närområdet. Och det visade sig att den delen av centrum kommer påverkas stort i positiv riktning. I genomsnitt minskar vindstyrkan med två meter per sekund på Prästgatan bakom Kuststad. Det låter lite men i verkligheten upplevs det som en stor förändring, särskilt vintertid, enligt Birger Sjöö.
Kuststad kommer att fungera som en vindbarriär mot Prästgatan men på flera av gatorna som leder upp mot Storgatan så finns inga liknande hinder.
Men redan till sommaren 2019 kan tre vindbarriärer placeras ut, barriärer som ska minska att vindarna tar fart på Kungsgatan, Smedjegatan och Nygatan.
Undersökningen från SMHI visade att det viktigaste är att bryta sönder vindarna som tar fart över stadsfjärden och lösningen är att placera ut vindbarriärer på vattnet, cirka 100 meter ut från land.
Varje barriär blir 56 meter lång och får en höjd av 3,8 meter. De står på rejäla flytpontoner som säkras i botten med grova kedjor.
Blåsten i Luleå minskar - men staden kan ändå dra nytta av den. För utöver att barriärerna skyddar från vind kommer de även att producera grön el av tre olika slag.
Projektet är även ett så kallat SWAW- projekt, "Sun, Wind And Water, det vill säga ett projekt där samtliga element för förnybar energi används. Liknande projekt i Portugal har helt eller delvis finansierats via EU:s fond, Innovative renewable energy technology, som handlar om att hitta nya former av teknologi för att skapa grön el.
– Projekt som bidrar till att ta fram grön el är A-klassade inom EU vilket betyder att chanserna till bidrag är synnerligen goda, säger holländske experten Vin den Blaust, på telefon från Portugal där han driver ett vindbarriärprojekt för EU:s räkning, ett projekt som Luleå stad följt noggrant i två års tid.
Vindbarriären kommer att har integrerade solpaneler och den kommer även att använda sig av så kallad vågkraft, det vill säga elektricitet som skapas av vågornas rörelseenergi via en generator.
Och den vind som vindbarriären tar emot leds vidare till vindsnurror av miniformat som sitter vid vindbarriärens överkant.
– Vi brukar skämtsamt säga att det är en wind-wind-situation, säger Vin den Blaust och skrattar.
Varje vindbarriär kommer generera el som per år kan försörja hela 540 Luleåvillor av normalstorlek.
– Barriärerna är otroligt effektiva. Mycket tack vare en helt ny teknik, säger Vin den Blaust.
Nackdelar då?
Inte många enligt Vin den Blaust som testat barriärerna i snart två år.
– De klagomål som kommit in har handlat om att barriärerna är mörktonade på grund av solpanelstekniken vilket kan upplevas som förfulande. När mörkret kommer så måste barriärerna ljussättas av säkerhetsskäl så det blir en hel del blinkande lampor också, säger han.