Redan vid sex års ålder visste Dan vad han ville bli. Precis som pappa och farbröderna ville han arbeta på ett slakteri. Sedan barnsben har han varit med på jakten och hjälpt till med slakt och styckning. Han ville bli styckare, gjorde slag i saken och gick en gymnasial inriktning mot just styckning och livsmedelshantering.
- Styckare skulle jag bli. Det är ett hantverk och det är du själv som presterar, det är inte maskiner som gör jobbet. Sedan är det roligt att få fram bra produkter, speciellt lokalproducerat, säger den väldigt entusiastiske Dan Lindström med ett skratt.
Skillnad
Många ser nog både slaktare och styckare som samma yrke men det finns en väsentlig skillnad. En slaktare har hand om att avliva djuren samt ta ut inälvor och ta bort hudarna. När allt detta är klart ska djuren hänga i kyla i några dagar. Därefter är det dags för styckaren att göra om en hel djurkropp till mindre bitar som passar konsumenterna - det kött vi köper i butiken helt enkelt.
Alla är olika
En stor fördel med att arbeta som styckare är enligt Dan att man hittills inte har kommit på någon maskin som kan ersätta styckarens arbete fullt ut. Därför känns framtiden tryggad inom branschen. Det råder brist på styckare och därför har man inga problem att få jobb bara man är duktig på det man gör.
- Varje djur är precis som vi människor unikt. Därför finns det ingen maskin som gör styckningen lika bra som oss människor. Djuren kan se likadana ut på ytan men kan vara väldigt olika inuti när man sätter igång med styckningen, säger han.
Ergonomin viktig
Som styckare måste man vara noggrann och känna till och följa livsmedels- och djurlagarna som finns. Dan påpekar också att ergonomin är väldigt viktig för att undvika arbetsskador. Eftersom det är hantering av kött sker det mesta arbetet i kyla. Dessutom använder man bullriga maskiner och rakbladsvassa knivar. Numera är det dock ett krav att använda både en stålbrynja och en speciell skyddshandske för att minimera skärskador.
- Förut fanns det inget krav på skyddshandske så jag har väl en 50-60 stygn i vänsterhanden, säger Dan med ett skratt och visar upp ärr efter ärr på handen.
Den värsta skadan som han har varit med om var när han för fem år sedan slant med kniven i samband med att han flyttade ett köttstycke. Det gick så illa att kniven skar itu näsan i två delar.
- Det var ändå tur att det tog i näsan. Hade kniven hamnat en centimeter åt höger eller vänster så hade jag stuckit ut ögat, säger han.
Djuren ska ha det bra
På en typisk arbetsdag hinner Dan med att stycka ungefär fem hela nötkreatur. Eftersom mycket handlar om hygien så går flera timmar om dagen åt till att städa och hålla rent. Ibland händer det också att Dan varvar med kollegorna och tar hand om packning av kött samt ibland också tar hand om själva slakten.
Att arbeta med döda djur är inte helt okontroversiellt. Man bör inte vara känslig för att se blod eller inälvor om man arbetar på ett slakteri.
- Många tror att man är helt känslokall bara för att man arbetar på slakteri. Det stämmer verkligen inte. Djuren ska ha det bra in i det sista och dessutom har vi en djurskyddslag som vi måste följa. Däremot funkar det nog inte att vara vegetarian, säger Dan Lindström.