- Orsaken är att vi i personalen alternerar varje dag med att hacka sallad. Resultatet blir att var och en får utlopp för sin egen kreativitet. Det blir alltid olika varianter, som vi kan erbjuda våra gäster och elever.
Det är husmor Susanne Nyström vid Kungsfågeln som berättar. Kungsfågeln är en av tre matbespisningar för gymnasieelever i centrala Luleå.
Vi gör ett nedslag för att kolla hur det fungerar vid en skolbespisning numera.
- Redan klockan 06.30 i måndags morse fanns vi på plats för att ta emot råvaror för de tre kommande dagarnas luncher. Det handlade om köttfärs till tisdagens spagetti med köttfärssås. En av de mest populära rätterna bland eleverna.
200 lite Korv Stroganoff
- Vidare kom det fryst fisk, som sakta tinas för att bli onsdagens lunch; fiskgratäng med en kryddig sås och kokt potatis. Till sist kött till torsdagens lunchköttgryta med rotfrukter och ris, säger Susanne Nyström.
När vi anlände till Kungsfågeln vid 10-tiden hade matleveranserna packats upp och placerats i kyl och frys. Dessutom hade personalen med gemensamma krafter sett till att göra en 200 liter överfull gryta med måndagens lunch; korv stroganoff. Och till detta hade 100 liter ris kokats.
- Korv stroganoff och riset öses upp i mindre kantiner som från värmeskåp undan för undan hamnar i buffén där eleverna serverar sig själva. Allt måste gå snabbt så att maten inte kallnar, säger kokerskan Lena Johansson.
Dubbla bufférader
Vid Kungsfågeln, som ligger i före detta sjukhusets lokaler granne med residenset, kan de inte kalla sig mattanterna. För en i personalen är nämligen Mattias Lampa, 35, Luleå. Han hade bland annat den viktiga rollen att spola och rengöra golvet när vi hälsade på. Hygien är förstås A och O i bespisningssammanhang.
Kungsfågelns matsal har 275 platser. De används till en del som extra pluggplats när mat inte serveras. När de dubbla raderna med sallad och varmrätt öppnas klockan 10.30 har det redan bildats köer för att få mat. Och korv Stroganoff med ris går hem.
- Innan dess försöker vi alla i personalen smaka maten, om nu tid medges. Vi är faktiskt beordrade att smaka maten varje dag, säger Susanne Nyström.
För att återgå till den varierade salladsbuffén så kan nämnas att det skalas 40 kilo morötter varje dag. Och av dem rivs hälften.
Vad kostar det då att tillverka och servera en lunch vid en skolbespisning? Vi tog hjälp av kostchef Marie-Louise Lindström vid Luleå kommuns skolkontor.
Totalt 23.60 kronor
- Om vi räknar in livsmedel, personal, tallrikar, bestick med mera för den dagliga driften så stannar kostnaden vid 23.60 kronor. Summan från 2009 bygger på att det serverades 1.966.895 måltider vid våra 36 kök.
- Små barn äter som kanske bekant mindre än äldre. Enbart råvarukostnaderna för en lunch fördelar sig så här: Årskurserna 1-3 8.06 kronor, årskurserna 4-6 8.48, årskurserna 7-9 9.33 och gymnasiet 10.18 kronor.
Vilken mat är dyrast och billigast?
- Färdigkokt palt är väldigt dyrt att köpa in för de kök som inte själva har möjlighet att koka palt. Billigast är lite mer svårt att svara på. En del tror att soppor är billigt. Men köttsoppa är inte billigt. Vi har jobbat mycket med goda soppor de senaste åren. Vi tycker det är viktigt att eleverna tycker om den mat som serveras. Men vi kan inte bara köra med populära rätter. Vi måste variera kosten, säger Marie-Louise Lindström.