I måndags presenterade kommunledningen en lista på i vilken ordning Luleå ska bebyggas med nya bostäder och arbetsplatser. Samtidigt kom beskedet att Sörbyarna, Gammelstad, Sunderbyn, Rutvik och Björsbyn inte kan räkna med någon förstärkning av VA-nätet de närmaste tio åren. På många platser är nätet utnyttjat till fullo.
Beskedet kom som en kalldusch för många i byarna. Det berättar Nils-Olof Lindfors, LRF-ordförande i länet samt ledamot för centern i både kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige.
– Jag är även byaålderman i Sunderbyn och på tisdag morgon fick jag på kort tid fem samtal från upprörda personer som läst artikeln i Kuriren, säger han.
Enligt Lindfors är folk "fly förbannade".
– Och det på att sätt som jag inte märkt av tidigare. Det är bland annat barnfamiljer som flyttat ut för att de vill ge barnen en uppväxt i den här miljön. Och så får de veta att skolan ska till stan. Och så det här, det här är ju en tydlig markering att vi inte ska bo på landsbygden. Jag önskar att kommunledningen vågade säga det i klartext, att man vill tvinga oss till Kronan så att man kan fylla där. Men alla vill inte ju inte bo på Kronan, säger han.
En av dem som reagerat på kommunens "markering" är Max Lindgren i Nordanträsk vid Sunderbyn.
– Vi är 22 familjer efter vägen och några av oss har fått förelägganden om våra avlopp. Så vi hoppas på kommunalt VA. Men nu skickar man ut helt fel signaler, om ett VA-stopp. Och vad ska vi göra när våra anläggningar inte längre är godkända enligt dagens miljöstandard. Kommunen säger att det är vår sak att lösa och låter sedan saken bero. Men kommunalt VA är det enda alternativet, de som säger att vi ska lösa det själva vet inte vad de pratar om, säger Lindgren.
Han får stöd av Nils-Olof Lindfors.
– Alla enskilda avlopp ska ju ses över och 90 procent av dem väntas bli underkända. Vi talar om kostnader på 300-400.000 kronor för en egen lösning. Det kostar 30 000 kronor att ansluta sig till det kommunala nätet, säger han.
Enligt Lindfors går det inte att få klara besked från kommunen om vilken VA-kapacitet som finns i de områden som nu pekas ut som att stå utanför VA-utbyggnaden. Som byaålderman har han varit involverad i planerade bostadsprojekt i Sunderbyn som fått nej på grund av bristande VA-kapacitet. Beskedet var att kommunen inte kunde tillåta fler brukare på VA-nätet förrän landstinget lämnade besked om sina behov för sjukhuset.
– Men det stämde inte, jag frågade landstingsrådet Maria Stenberg och det beskedet hade kommunen fått redan 2013, säger han.
Lindfors menar att landsbygden även missgynnas på andra sätt och att privata initiativ att bygga nonchaleras, får vänta eller vägras VA-anslutning.
– Det är märkligt med tanke på den bostadsbrist som råder.
Han hävdar att landsbygdsbefolkningen står för 17 procent av skatteunderlaget men bara får 4-5 procent av kommunens resurser.
– Det är en sned belastning, säger han.
Kommunen anger själv att de som vill bygga i områden som nu står utanför den fortsatta VA-utbyggnaden får lösa VA-frågan själva. Kommunledningen menar att det ska ses som en möjlighet, inte ett hinder.
– Det är inte helt stopp. Och det kostar väldigt mycket att dra ny VA till Sörbyarna, vi talar om en halv miljard, säger kommunalrådet Yvonne Stålnacke.
Hon medger dock att hon inte har någon klar bild över VA-kapaciteten i de utpekade områdena men att hon har begärt att få fakta om detta. Om de höga kostnaderna för att skapa enskilda VA-anläggningar säger hon.
– Det kostar att ansluta sig till det kommunala nätet med, vi måste ta ut full kostnadstäckning för det och får inte subventionera med skattemedel. Jag tror inte skillnaden är så stor, säger hon.