Vittnesmål om dödslägren

? Jag var 16 år gammal då jag i koncentrationslägret Auschwitz bestämde mig för att om jag tog mig levande ut vittna om det hemska, berättade Benny Grünefeldt för en fullsatt aula med andäktigt lyssnande elever och lärare. De fick ta del av Grünefeldts starka berättelse om hur han mentalt överlevde all den ofattbara grymhet som pågick i lägren. Och hur han flera gånger, till slut mager som ett skelett, lurade döden. ? Jag kom till Sverige och Helsingborg i juli 1945 genom Röda korsets försorg, berättar Benny Grünefeldt som förlorade nästan hela sin släkt i dödslägren. Reser runt till skolor Bara en äldre broder fanns kvar vid befrielsen i mars 1945. Sverige blev deras nya hemland, men brodern flyttade i slutet av 80-talet till Kanada. Benny Grünefeldt bor i Kallinge i Blekinge. ? Jag arbetade som flygtekniker i 44 år vid SAS, faktiskt också en vinter i Luleå. Efter pensionen så kunde jag börja resa runt och prata i skolorna och det kommer jag att försöka orka med så länge jag kan. Kontakten med unga har varit en källa till glädje för honom. Efter Benny Grünefeldts berättelse om sina upplevelser uppvaktar ordföranden i Stadsöskolans elevråd, Samuel Stridsman honom med en fin present från skolan och Kuriren får en stund med de bägge. Vi frågar Benny Grünefeldt vad som händer med vittnesmålen den dag alla dessa gamla män och kvinnor som kunnat berätta, är borta? ? Jag har skrivit en bok, Tonåring i Hitlers dödsläger och det har gjorts filmer, Schindlers list, där pengar från filmen går till att dokumentera alla överlevares, över 50.000, vittnesmål i världen, i Sverige 343 personer berättar Grünefeldt. Han förklarar också att det i Sverige finns en ny myndighet ?Levande historia? som servar skolorna i landet med material om Förintelsen, material som kan lånas för att användas i undervisningen, så historien är omsorgsfullt nedtecknad. ? Jag tycker skolorna är duktiga på att ta upp de här frågorna, säger Benny Grünefeldt. När han tidigare avslutade sitt anförande bad han skoleleverna att inte applådera. Man applåderar inte på en begravning, tillade han. I stället bad han eleverna skriva ned sina reflektioner. Jobba med mobbningsfrågor ? Både för er egen skull och för era barn och barnbarn. Och skicka mig gärna en kopia, jag läser alla brev jag får, lovade han eleverna i Stadsöskolan. Samuel Stridsman, som går i klass 8 B på skolan och är elevrådets ordförande, berättar att det är första gången han hört ett vittnesmål från en överlevande och att det varit mycket intressant. ? Ja, det var det. Vi har inte läst så mycket om detta ännu i skolan, men i nian kommer vi att få forska i ämnet, berättar han. Benny Grünefeldt poängterade också vid sitt anförande att skolorna måste jobba mycket med mobbningsfrågor som kan vara farliga grogrunder. Att de hemska övergreppen under and-ra världskriget inte är någon enskild isolerad händelse i historien tog han också upp. ? Det har skett minst 20 folkmord efter andra världskriget, ta bara det som händer i Sudan just nu, exemplifierade han.