Nya läroverket skrev redan i januari ett remissyttrande till finansdepartementet där de avstyrkte utredningens förslag om ett vinsttak för friskolor med motiveringen att det skulle försämra deras möjligheter att verka långsiktigt samt hota deras överlevnad.
Vinsttaket som skapat debatt handlar om ett tak på hur stort rörelseresultat en friskola får ha. Taket skulle motsvarar en procentsats på företagets operativa kapital, det vill säga, de tillgångar som finns i verksamheten, till exempel aktiekapitalet och upplånat kapital.
– Inom tjänstesektorn i övrigt är det operativa kapitalet gigantiskt mycket större än i en friskola, där går allt kapital till lön. Därför är det operativa kapitalet så litet, säger Magnus Selberg.
Ett vinsttak, enligt Reepalus modell på sju procent, skulle för Nya läroverkets del innebär att de kunde göra en vinst på drygt 300 000 kronor. Verksamhetens omsättning ligger på cirka 70 miljoner kronor.
– 300 000 kronor motsvarar tre elever, vi skulle alltså gå back om tre elever flyttade. Vi skulle ha en buffert på 300 000 kronor, hur kan man driva en friskola på det?
Enligt Magnus Selberg vore det bättre att hitta former som bygger på kvalitet. Förslagsvis skulle skolor som får anmärkning av Skolinspektionen kunna beläggas med vinstuttagsförbud.
I dag ägs Nya läroverket till 50 procent av grundaren Gunvor Selberg och resterande 50 procent fördelas mellan före detta ägaren/grundaren Birgitta Lahti Nordströms barn Mats Holmström, Lisa Nordström och Karin Nordström. I år räknar företaget med en vinst på cirka 1 miljon kronor, året dessförinnan 1 619 478 kronor.
Norrskenets friskola i Luleå är av samma åsikt som Selberg, förslaget är ett vinstförbud. Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör, säger att hon inte kan säga vad det skulle innebära för deras skola i Luleå då hon inte kan svara för en enskild enhet.
– Men det vore ett systemskifte. De sju procenten baseras på det operativa kapitalet som för friskolor är extremt lågt. Vi skulle inte kunna ha buffertar eller pengar till utveckling. Politikerna pratar om att friskolorna ska drivas långsiktigt, om förslaget går igenom så är det orimligt.
Academedia ser inte några problem med vinster för friskolor.
– Inte om du kan driva en verksamhet med bättre kvalitet till lägre kostnad. Många som startar friskoleverksamhet belånar sina hus och måste kunna få ränta och rimlig ersättning för de risker de tar.
Norrskenets friskola i Luleå drivs av Pysslingens skolor som i sin tur ingår i Academedia, Sveriges största utbildningsföretag. Omsättning 2016/2017 var 9,5 miljarder kronor, resultat efter skatt 416 miljoner kronor.