Prognoserna till 1945 är att Sverige behöver fördubbla den fossilfria elproduktionen för att klara av industrin och transporterna samt basindustrins konkurrenskraft i framtiden.
– Ska vi klara den utbyggnaden på 150 terawattimmar, TWh, som vi behöver öka vår elproduktionen med fram till 2045, så är det landbaserad vindkraft som det är realistiskt att bygga, då det är den som under de närmaste 10 åren går tillräckligt fort att bygga och har en konkurrenskraftig kostnadsnivå. Under tiden, parallellt, behöver vi utveckla ny kärnkraft och ny havsbaserad vindkraft, då allting kommer att behövas, säger Sandra Grauers Nilsson, chef BU Onshore Wind, Vattenfall.
Det här kom fram vid ett seminarium på Vetenskapens hus i Luleå där företrädare för Luleå tekniska universitet, LKAB, Vattenfall och Swedish Lapland redovisade hur de ser på hur framtidens elbehov ska lösas och vad det innebär för regionen.
Att det dröjer för den havsbaserade vindkraften beror delvis på tillståndsprocesserna.
– Tillståndsprocesserna är långa och det är flera parallella tillståndsprocesser som inte är koordinerade. Sedan har vi frågetecken inför finansieringen av ett stamnät till havs för att kunna ansluta dem, säger Sandra Grauers Nilsson.
Om just finansieringen av stamnäten till havs skriver regeringpartierna och SD i Tidöavtalet: Principen att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska upprätthållas även till havs.
LKAB kommer att behöva mycket el för att kunna driva sin verksamhet.
– Ingen är mer intresserad av låga elpriser än LKAB, som ska ha el motsvarande två Danmark om 25 år. Vi vill ha mycket el och fossilfri el, så vi vill att det byggs så mycket av det som är billigast för stunden, säger Niklas Johansson, direktör kommunikation och klimat, LKAB.
– Det är inte energin som sätter hinder för den omställning som sker nu. En utmaning är att få till samhällen där folk vill bo så att de flyttar hit. Vi har energin i en massa vind och sol. Däremot så ser vi det begränsande i det som man producerar vindkraftverken och batterierna av. Det är det vi forskare tittar på och även internationella energiorganisationen, IEA, säger Anna Krook Riekkola, biträdande professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet.