Vill stoppa hot mot svensk arbetsrätt
På torsdag tar riksdagen beslut om hur Sverige ska ställa sig till EU:s nya grundlag, det så kallade Lissabonfördraget. - Vi kräver att Sverige inte ska säga ja förrän vi har fått igenom ett undantag för den svenska arbetsrätten, säger riksdagsledamoten Josefin Brink (v), som på måndagen besökte Luleå.
KAMP FÖR ARBETSRÄTTEN. Vänsterpartiet försöker få de andra partierna i riksdagen att stötta kampen för den svenska arbetsrätten och kollektivavtalen. "Regeringspartierna har inget intresse att värna de fackliga rättigheterna men jag är förvånad över att socialdemokraterna inte ställer sig på vår sida, säger Josefin Brink, vänsterpartistisk riksdagsledamot. Foto: JANNE ENBOM
Foto:
- Regeringspartierna har inget intresse att värna de fackliga rättigheterna men jag är förvånad över att socialdemokraterna inte ställer sig på vår sida, säger Brink.Hon menar att vi inte ska acceptera att EG-domstolen bestämmer över arbetsmarknadens parter i Sverige.- Vi måste sätta ned foten och ställa krav på EU och Sverige har en unik möjlighet att göra det just nu.På måndagen träffade Brink dels partikamrater i Luleå och dels fackliga företrädare från flera förbund, bland annat IF Metall och Byggnads.100 års kamp förgäves
- Det handlar om 100 års facklig kamp som är på väg att raseras, säger Börje Lööv, ordförande för vänsterpartiet i Norrbotten.Lars Bergström, huvudskyddsombud för IF Metall på järnverket i Luleå menar att det är oerhört viktigt att samma regler gäller för alla som arbetar i Sverige, även utländska gästarbetare.- Jag ser med oro på utvecklingen den senaste tiden och det är oerhört allvarligt om andra regler än de svenska ska förstöra den modell vi har här i landet, säger han och lägger till att han håller med vänsterpartiet i det här fallet, trots att han själv är socialdemokrat.Bister verklighet
Josefin Brink menar att verkligheten för många gästarbetare i Sverige i dag är bister.- De har dåliga löner och vissa av dem lever som hundar. De bor på byggen eller i baracker.Hon menar att det inte finns någon som helst anledning för Sverige att stressa med beslutet om EU:s nya grundlag.- Irland har ju redan sagt nej och Tjeckien har bestämt sig för att skjuta på beslutet.
Lissabonfördraget är tänkt att justera Europeiska unionens nuvarande grundlag. Lissabonfördraget består av en lista med ändringar i existerande fördrag och är tänkt att fungera tillsammans med Maastrichtfördraget och Romfördraget.Fördraget undertecknades av alla medlemsstater den 13 december 2007 i Lissabon och var tänkt att godkännas i alla 27 medlemsstaters parlament under 2008, så att det kunde träda i kraft innan Europaparlamentsvalet 2009.Fördraget börjar inte gälla förrän alla medlemsstater inom Europeiska unionen ratificerar (godkänner) det i sin helhet. Det är bara Irland som hållit en folkomröstning om fördraget, eftersom landets konstitution kräver det. Irländarna valde att inte godkänna fördraget. Eftersom Irland inte godkänt fördraget kan det inte träda i kraft. I det nya fördraget stadgas bland annat att EU:s utrikespolitiska roll ska skärpas och en utrikesminister utses. Enligt fördraget ska Europaparlamentet få ökade befogenheter när det gäller lagstiftningen, samtidigt som de nationella parlamenten får mer att säga till om när EU-beslut ska fattas.Källa: WIKIPEDIA och NATIONALENCYKLOPEDIN.
Så jobbar vi med nyheter