Det är Energimyndigheten och Naturvårdsverket som finansierat Vindvalsprojektet, som den aktuella studien heter.
– Vi har tittat på och funderat på vad samhällsnyttan med vindkraft är, bland annat då det gäller sysselsättning och globala externa effekter. Vi har tittat på i vilken uträckning de här faktorerna beaktas vid tillståndsprövningen, säger Maria Pettersson, docent i miljö- och naturresursrätt, vid Luleå tekniska universitet.
Hon säger att de kommit fram till att faktorer som sysselsättning beaktas tidigt i prövningen och att lagstiftningen ger stort utrymme för att för att beakta vindkraftens negativa externa effekter.
– Men lagstiftningen ger inte samma utrymme för att beakta de positiva miljöeffekterna av vindkraft, men det betyder inte att det inte görs, påpekar hon.
Innan 2005 prövades inte vindkraftverk enligt miljöbalken, utan på miljöskyddslagen. Då kunde man säga nej om någon klagade på att landskapet förfulades av vindkraftverken.
Vindkraft, vågkraft och liknande räknas som industriell verksamhet och prövas enligt miljöbalken. De har studerat alla domar som rör tillståndsprövning av vindkraftverk som miljödomstolarna och miljööverdomstolarna fattat sedan 2005, drygt 20 stycken.
– 2005 var första gången man tog bladet från munnen och sa att vindkraftens bidrag till en hållbar utveckling är en faktor som vi beaktar och det har man gjort sedan dess, säger Maria Pettersson.
Hon påpekar dock att lagstiftningen är lite luddigt skriven och att de därför föreslår att det införs regler som ser till att positiv miljöpåverkan beaktas i framtiden.