Viljan att bjuda varierar

Kuriren har bett länets kommuner redovisa hur stora utgifter man har för representation, både extern och intern. I kostnaderna ingår allt från middagar, gåvor, uppvaktningar och annat så kallat "värdskap". Piteå kommun satsar en hel del pengar på detta, under 2007 hela 4,54 miljoner kronor. Under 2008 sjönk dock utgifterna en del, till 4,01 miljoner. - Jag har egentligen ingen bra förklaring, varje förvaltning sköter sin representation själva, säger Peter Roslund, kommunalråd i Piteå. Stora evenemang
Han berättar dock att kommunen haft stora evenemang både -07 och -08, invigningen av Studio Acusticum och kommunens beslut att bjuda sin personal på föreställningen Stormen är ett par som kostade mycket. - Vi har även väldigt många konferenser i Piteå och då är det vanligt att kommunen får bjuda på en lunch eller liknande, säger Roslund. Luleå, som är länets största kommun, har endast legat tvåa när det gäller utgifter för representation. Men förra året lyckades man passera Piteå med en sammanräknad utgift på 4,24 miljoner kronor. - Men siffrorna ska nog tas med en nypa salt, allt beror på hur man konterar och det är inte säkert att alla förvaltningar alltid gör det helt lika, säger Ove Fors på Luleå kommuns ekonomikontor. Stor representation
Haparanda stad har en stor representation i förhållande till sin storlek, detta gäller särskilt extern representation. Haparanda bjöd gäster utifrån för runt 600.000 kronor 2007-08, det är nästan tre gånger mer än Boden, som dessutom är mer än dubbelt så stor kommun. - Det låter mycket märkligt, vi har ju fått kritik av revisorerna för att vi bjuder för lite, säger kommunalrådet Sven-Erik Bucht, klart överraskad. När han fått klart för sig att i siffrorna finns annat än middagsbjudningar säger han: - Vad jag vet har vi utgifter på 53.000 på riktig representation, det folk tänker på när man hör ordet. Men nu förstår jag att där även ingår guidade bussturer för gäster runt Haparanda, utbildningar och mycket annat. Men det gäller väl alla kommuner? - Ja, men jag kan inte riktigt kommentera siffror som jag inte vet vad de innehåller. Men det kan Carina Juntti, ekonomichef i Haparanda stad. - Siffrorna är korrekta men innehåller ju så mycket annat än ren representation. Jag kan bara hoppas att alla kommuner bokför på samma sätt så att jämförelsen är rättvis, säger hon. Stora utgifter
I siffrorna från kommunerna ingår inte kostnaderna för den representation som kommunala bolag har. Haparanda stad har dock inget näringslivsbolag utan tar såna representationskostnader inom kommunen. Det kan förklara varför kommunen har stora utgifter för extern representation. - Mycket möjligt, vi har ju expanderat mycket och vår näringslivsutveckling har varit stor, säger Juntti. Noterbart för övrigt: Kiruna kommun lägger inte mycket pengar på representation; särskilt inte på den externa. Siffrorna avviker så mycket att man undrar hur de räknar. Alla kommuner utom Haparanda lägger mer pengar på den egna personalen (intern) jämfört med gäster utifrån (extern). I Boden är den skillnaden extra stor. De två tornedalskommunerna Övertorneå och Pajala avviker markant från varandra i sin syn på hur mycket pengar man kan lägga på representation.

Viljan att bjuda varierar

Det är stora skillnader mellan hur mycket Norrbottens kommuner lägger på representation. I Piteå och Haparanda är man generösa mot både anställda och gäster medan man i Kiruna håller hårt i börsen.