"Viktigt vad du gör"

– I dagens Sverige är det viktigt vad du gör, inte vem du är. Samtidigt blir yrket ofta ett sätt att beskriva just vem du är, säger Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap vid LTU.
Identitet är inget vi  föds med eller bara har, den formas hela tiden och vi kan ha flera olika identiteter. Lena Abrahamsson förklarar det med begreppet ”hälften människa, hälften organisation”.
– Vi agerar som oss själva och som en del av ett yrke eller en organisation. Det vi gör i jobbets uppdrag blir yrkesidentiteten. Sedan kan vi ha en annan personlig identitet hemma, säger hon.
Lena Abrahamsson ser positivt på hur arbete påverkar identitet. Det är en social situation där vi får ett sammanhang och får känna att vi får höra till.
– Det här är jätteviktigt, vi skulle inte klara oss utan det. I vissa yrken är det helt nödvändigt att man måste leva på ett visst sätt.
Samtidigt finns det en risk att man anpassar sig mer till sitt jobb än vad man vill.
– Arbetsplatsen kanske följer starka normer och man tvingas in i en roll som man inte vill ha.
Hur påverkas människor av arbetslöshet ur ett identitetsperspektiv?
– Det är såklart olika. Har man nyligen blivit arbetslös är det kanske mer okej att berätta om det. Någon som har varit utan jobb längre kanske fortfarande ser sig som snickare fast han eller hon inte jobbat som det på flera år.
– Yrkesidentiteten släpper inte, kanske speciellt stark är den om du har en yrkesutbildning, om du jobbat länge för att ”bli” ditt jobb eller kämpat för att göra dig ett namn, säger Abrahamsson.
Hon menar att vi moderna människor är vana att beskriva och marknadsföra oss själva, vi gör det varje dag på Facebook och när vi skriver cv. Förr var man sitt yrke. I dag har vi mer kontroll över bilden vi visar upp utåt.
– Vi lägger in andra aspekter än vad vi jobbar med när vi vill presentera oss, även om vi går in med hull och hår i våra yrken. Man kan ha livsprojekt som man lyfter fram. Det har blivit mer accepterat att inte ha ett liv där arbetet utgör den största delen.