I "Den avvikande meningen" med manus av Jens Peter Karlsson får publiken följa utvecklingen från franska revolutionen till fascismens födelse 1919 och hela utvecklingen under 1900-talet. Tanken är att klassrumsteatern för högstadieeleverna ska hjälpa dem att förstå och identifiera fascism. Under hösten turnerar Teater Mila till högstadieskolor i länet med pjäsen.
– Den är väldigt aktuell tyvärr. Demokratin står under hot både i Europa och i resten av världen, därför känns den viktig för oss att spela, säger teaterdirektör Robert Markström som såg pjäsen för första gången för drygt två år sedan.
– Jag fastnade för att den reder ut begrepp och sätter in händelserna i historiskt sammanhang. Mycket känner man igen men många detaljer var också nytt, det blev en aha-upplevelse för mig. Det är aktuellt ämne och manuset är transparant genom att tydligt ange vem som är avsändaren.
I veckan besökte han Brönjaskolan i Sävast tillsammans med skådespelarna Angelika Alkberg och Malin Falk för att låta högstadielärarna se pjäsen innan den spelas för eleverna.
I diskussionen bland lärarna efteråt väcktes oro för om eleverna är tillräckligt mogna för att ta till sig budskapet. Någon ställde också frågan om man kan tala om vad som är rätt eller fel i fråga om nazism och fascism och uttryckte oro för att stöta sig med elev eller hens föräldrar genom att pjäsen så kraftfullt tar ställning mot fascismen. Andra uttryckte oro för att eleverna inte skulle orka ta till sig all information under så kort tid
SO-läraren och specialpedagog Lotta Bergenudd tycker dock att pjäsen ger ett bra diskussionsunderlag i klassrummet.
– Det är viktigt att hitta många tillfällen när man kan lyfta och diskutera med barn och ungdomar. Oavsett om det handlar om politisk åskådning, psykisk ohälsa eller andra saker som kan påverka en i livet. Det är vinsten man får i diskussionen och lär sig att prata om olika saker. Ungdomar i dag har inte så många mötesplatser där de vågar ta upp olika saker. Skolan är en bra arena för det eftersom vi träffar alla ungdomar, säger hon.
Tyskaläraren Majlis Seppänen håller med och tycker att det är viktigt att man tar varje tillfälle i akt för att prata om frågor kring fascism.
– Det är ju tystnaden som blir det farliga om vi inte vågar vända på olika perspektiv. Jag tycker att det är vår skyldighet att träna eleverna att vara kommunikativa, att ifrågasätta och kritiskt granska det som andra människor säger.
De anser båda att det är viktigt att inte välja bort svåra ämnen av rädsla för att eleverna inte är tillräckligt mogna att ta till sig det.
– Det är ingen bra strategi. Visst kan det finnas elever som inte kan har koncentration eller uthållighet att ta till sig pjäsen, men det skulle vara samma sak om vi såg en teater som handlade om något annat. Vi får inte sänka nivån för den skull. För det finns också elever som mycket väl kan se och reflektera, och vi måste kunna prata även om det som är svårt. Vi som lärare måste ge eleverna möjlighet att utvecklas tillsammans i klassen och därför ska vi inte vara rädda att lyfta ämnet. Nazismen och dess följder är viktig nutidshistoria som vi måste prata om. Inte minst eftersom det finns en risk för att vi hamnar där igen, och jag har alltid med det i undervisningen, framför allt för niondeklassarna, säger Majlis Seppänen.
Robert Markström som höll i eftersnacket på Brönjaskolan känner igen tankegångarna från andra skolor som han besökt.
– Det är viktigt att följa upp med värderingsövningar där man skapar ett tryggt rum där alla kan säga sina åsikter utan att känna att man bli påhoppad.
"Den avvikande meningen" spelas inom projektet för Skapande skola under hösten och en bit in på nästa år.