Så har det dock inte alltid varit. Något Josefine Rönnbäck diskuterade tillsammans med dem som kommit till Kulturens hus för att lyssna. Josefine Rönnbäck forskar i historia vid Luleå tekniska universitet. En historisk förankring i föreläsning blev därför självklar.
Tog 20 år
- Kvinnlig rösträtt i Sverige firade i fjol 90-årsjubileum. 1921 var också det år då kvinnor kunde väljas in i riksdagen och fatta politiska beslut.
Josefin Rönnbäck berättade om kvinnorna i Sverige som gick samman för 100 år sedan. Det handlade om torgmöten, uppvaktande av politikerna och brevskrivande.
- Det tog alltså 20 år innan kvinnorna fick formella politiska rättigheter. Det är en oerhört lång kamp.
Hon menade att processen också var lång till dess att dem verkliga möjligheterna skulle slå in.
- Det skulle ta ett 50 år innan kvinnor tog plats i riksdagen i större utsträckning, och 70 innan man kunde se en jämställd ställning i politiken.
Spelar roll för besluten
Och med jämställdhet syftade hon på riksdagen som helhet. En sanning som enligt Josefin Rönnbäck kräver modifikation.
- Det är inte jämställt om vi tittar på partierna. Eller i landets 290 kommuner. I 80 av dem finns det inte en jämställd representation. Det visar att historien inte är långt bakom oss. Det spelar roll för besluten. Kvinnor och män har olika kunskap, erfarenheter och prioriterar olika. Ska det då fattas beslut så spelar det roll, slog Josefin Rönnbäck fast.