Den tredje propositionen om kvinnlig rösträtt antas och 1921 röstar kvinnor för första gången i ett riksdagsval i Sverige. Men väg dit var lång – en enträgen kamp låg bakom där kvinnliga rösträttskämpar bespottats, förlöjligats, hotats och uteslutits ur privata sammanhang. En av dem var Gulli Petrini, fysiker, lärare och kommunalpolitiker som fick sparken från sin lärartjänst i Växjö när hon undervisade om evolutionen. Dessutom ordförande i Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt i Växjö 1903-1914.
Och det är genom hennes liv och professor Christina Florins forskning om Gulli Petrini, publiken på Norrbottensteatern får ta del av den mödosamma och krokiga vägen till kvinnlig rösträtt i föreställningen ”Föregångerskan”. En monolog framförd av Catherine Westling där humor blandas med djävlar anamma och uppkavlade armar. Detta var en kvinna som stod på barrikaderna och som när hon fick sparken från sitt lärarjobb blev agitator på heltid och reste runt inom landet och även internationellt på rösträttsmöten.
Detta är en berättande föreställning där den faktiska historien står i förgrunden för gestaltningen. Egentligen inget fel med det även om de låtar som spelas blir en lite väl övertydlig brygga till nutiden och stundom helt apart.
För budskapet är tydligt. Den kvinnliga rösträtten firar förvisso 100 år men står liksom andra demokratiska värden under attack. Tankegods på extrema högerkanten, eller för den skull de idéer som befolkar den extremistiska våldsideologin inom Daesh har ett gemensamt. Kvinnor ska hållas hemma, utanför det offentliga, precis som dåtidens högermän i Sveriges riksdag argumenterade för. En långlivad kvinnosyn och samhälliga strukturer som inte minst fick ett nutida ansikte under ”me too”. Och just därför är ”Föregångerskan” en ytterst viktig berättelse.