Det här berättade bland annat departementssekreterare Kaisa Syrjänen Schaal från arbetsmarknadsdepartementet, när hon inledde en informationsdag i Luleå på fredagen. Temat var nationella minoriteters rättigheter. Och i Sverige hör 670.000 sverigefinländare, 50.000 romer, 50.000 tornedalingar, 20.000 samer och 20.000 judar till dessa minoriteter.
Minoriteterna blev erkända år 2000. Sedan har riksdagen stiftat en lag om minoriteters makt över och rätt till sina språk och kulturer. Lagen har efter det också förnyats.
Kaisa Syrjänen Schaal förklarade också varför:
- Det handlar om mänskliga rättigheter. Demokrati, rättigheter att höras och bli hörda. Identitet, hur man värdesätter sitt kulturella arv. Sveriges kulturarv, lång historisk närvaro och delaktighet. Historisk skuld med tvångsassimilering och kränkningar. Nu behövs upprättelse och försoning för att bland annat kunna återta språket, menade Kaisa Syrjänen Schaal.
Informationsdagen riktade sig till 100-talet politiker och kommunala tjänstemän. De fick även veta att de samiska språken är hotade. Många yngre är dåliga på språket och kan inte överföra det till kommande generationer.
Sametinget ordförande Ingrid Inga medverkade också och talade om minoritetsfrågor. Mångfald i stället för enfald var temat för Maija Mella, Luleå, verksamhetsledare i Svenska Tornedalingars Riksförbund. Tanja Hagert, ordförande i föreningen Romanikvinnors rätt i samhället, talade bland annat om det samarbete med kommunen som nu inletts i Luleå.