Vi gläntar på dörrar i Luleå

Luleå är en förhållandevis liten stad men när man tittar sig om så finns här faktiskt intressanta dörrar. Inte minst då på våra officiella byggnader. Här finns gamla fina portar från Luleås tidigare historik och dagens nytillverkade anonyma och strama dörrblad i glas och metall som inte ger någon nämnvärd vägledning till vad som finns på andra sidan. Vi gav oss ut på stan för att titta på dörrar i vår närhet. Bebyggelseantikvarie Jennie Sjöholm från Norrbottens museum fanns med en liten del av kollrundan. Luleås arkitektur och särprägel över lag lämnar mycket att önska tycker hon även om det finns exempel när fastighetsägare ansträngt sig för att satsa på kvalitet och tagit hänsyn till hus och omgivande miljö i val av dörrar. - Här har man tagit ett helhetsgrepp, menar Jennie och visar ett antal dörrar vid Pingstkyrkan på Storgatan där man bytt ut gamla mörka trädörrar med glas mot likartade i ett ljusare träslag. "Välkommen in"
Annars kanske det mest är metalldörrarna som vinner då valet ska göras av dörr. - Man skulle önska att man vågade sig på att vara spjutspets, att satsa på kvalitet, säger Sjöholm med adress till arkitekter och fastighetsägare. Och hon tycker att man ska fråga sig vad dörren ska säga besökaren. Är det "välkommen in" och förstår man vart entrén är, filosoferar Jennie Sjöholm. I Stockholm finns det gott om storslagna portar, ofta i byggnader förvaltade av Statens Fastighetsverk, som är direkt vördnadsbjudande eller kan få dig att stanna till för att bara titta på pompa och detaljrikedom. Många av oss har väl någon gång passerat Stockholms slott och sett dess vackra svarta port ovan Lejonbacken, för att ta ett exempel. Men som sagt, även i Luleå finns lite pompa och ståt. Riksbankshuset har en imponerande entré i en vacker fastighet. Kanske Luleås allra elegantaste. Både hus och dörr måste ha tett sig respektingivande för den enkla stadsbon då en gång i tiden när det var fullfjädrad Riksbank. I dag bland annat hemvist för arkitektfirman MAF och kommunikationsbyrån Vinter. Stora dörrar som ger ett mera stramt än välkomnade intryck är metallportarna till Luleå domkyrka. Inget plotter eller detaljrikedom även om kläpparna till handtag är en fin detalj. Men trist att se är vad som kanske är en rent etisk miss, en rad fula skyltar mitt på dörrarna som talar om tekniska funktioner, en information som med fördel kunde placeras bredvid, kan man tycka. Vacker entré
Det vackra Domkapitlet och biskopens boning har en vacker entré. Pikant är brevinkastet på ena sidan av pardörren - så lågt placerat att brevbäraren nära nog får knäböja vid brevleveransen. Men så är det ju också porten till ett "Guds hus". Teliahusets entré på Kungsgatan kommunicerar med besökaren på ett spännande sätt. Lite lutande tornet fast i glas och stål, en lekfull skapelse och ett blickfång i stadspulsen. Dagens uttryckslösa portkodsdörrar i stål och glas faller få i trance över. Medan man på en port som vid Gamla hamnkontoret kan stå och låta blicken glida över blyinfattade facettslipade glas, trycken samt nyckelskyltar och detaljer i hamrad metall som berättar om den vikt institutionen har/hade i staden. Och vad ska man kalla en sådan entré där du bara kliver in i en tårtbit av glas och virvlas in i en marknadsplats av butiker? Penningkarusell kanske? - Här passar ju en sådan här snurra, säger Jennie Sjöholm och tar några varv i Smedjans entréslussar.

Vi gläntar på dörrar i Luleå

Stramt och strikt, officiellt, privat, inbjudande, antikt eller modernt - dörrar talar ett eget språk och ger sitt budskap till den som träder innanför.