Vi förlorar mest 

Länets 14 kommuner kommer sammantaget att få cirka 340 miljoner kronor mindre i statsbidrag efter tio år, då effekterna av det nya systemet slagit igenom fullt ut. Norrbottens kommuner och landsting förlorar tillsammans drygt en halv miljard kronor i statsbidrag år 2015. För Västerbotten handlar det om cirka 250 miljoner kronor sammantaget för kommun- och landstingssektorn. Inom landstingssektorn drabbas även Stockholm, Gotland, Västernorrland och Jämtland av minskade statsbidrag. Två starka orsaker Att de negativa effekterna blir så stora för just kommunerna och landstingen i Norrbotten och Västerbotten beror på två saker förklarar Lennart Tingvall, huvudsekreterare för den parlamentariska Utjämningskommittén som lämnat förslaget till nytt skatteutjämningssystem för kommuner och landsting. ? I dag har man kallortstillägg och det föreslår Utjämningskommittén att man ska ta bort. Det är tio år sedan det togs bort ur lönesystemen, säger Lennart Tingvall. Den andra faktorn som påverkar negativt är att det så kallade fasta införandetillägget upphör. Vill införa strukturbidrag För att inte förändringarna i systemet ska leda till alltför drastiska konsekvenser för kommuner och landsting föreslår Utjämningskommittén att ett nytt strukturbidrag införs, som successivt trappas ned. Efter en tioårsperiod ska effekterna av det nya utjämningssystemet ha slagit igenom fullt ut. För Norrbottens läns landsting innebär det föreslagna nya utjämningssystemet att man förlorar 70 kronor per invånare 2005. Det gör cirka 17,7 miljoner kronor i minskade statsbidrag det året. 178 miljoner försvinner Varje år därefter skärs statsbidragen ned med ytterligare cirka 17 miljoner. Efter tio år då systemet slagit igenom fullt ut handlar det om cirka 178 miljoner kronor i minskade statsbidrag för landstinget i Norrbotten. ? Naturligtvis är det här ytterligare en börda för landstinget som gör det än värre för oss, säger landstingsrådet Kent Ögren när han kommenterar förslaget. Han konstaterar att det än så länge rör sig om ett förslag, visserligen från en kommitté som i stort sett var överens om sitt förslag. Kent Ögren har redan jämfört utfallet för Norrbotten respektive Västerbotten. Kommun- och landstingssektorn i Norrbotten förlorar drygt en halv miljard kronor medan Västerbotten förlorar cirka 250 miljoner kronor. ? För mig är det orimligt. Norrbotten och Västerbotten far mest illa i det nya systemet, men Norrbotten förlorar dubbelt så mycket som Västerbotten, säger Kent   Ögren. Färre anställda För landstingets vidkommande kommer det att slå mot personalen. Minskade statsbidrag innebär färre anställda tror Kent       Ögren. ? Det här slår oerhört hårt mot den verksamhet som kommuner och landsting bedriver. Vår största kostnadsdel är personal och det här kommer att gå ut över att vi får minska antalet anställda, säger han. Det kan innebära cirka 2.000 färre anställda i Norrbotten, fördelat på både kommuner och landsting tillägger han. Luleå förlorar 106 miljoner Kent Ögren anser att det föreslagna strukturbidraget måste ses över, för att inte de negativa konsekvenserna ska bli alltför stora för vissa kommuner och landsting. ? Jag tror att det måste in mera pengar i systemet, säger han. För Luleå kommun innebär det nya förslaget att kommunen förlorar 10,6 miljoner kronor i statsbidrag det första året. När det nya systemet slagit igenom fullt ut efter tio år handlar det om cirka 106 miljoner kronor i minskade statsbidrag. ? Jag ser det som en stor utmaning, det är stora pengar, säger kommunalrådet Karl Petersen i en kommentar. Konsekvensen för Luleå blev dock inte fullt så illa som man befarat. I kommunens värsta scenario hade man kalkylerat med ett bortfall på 230 miljoner kronor i statsbidrag berättar han. Karl Petersen vill dock inte i likhet med Kent Ögren dra slutsatsen att minskade statsbidrag leder till färre anställda. ? Nu ska vi inte gå in i den diskussionen, säger han avvärjande. Kulturhuset inte hotat Karl Petersen hoppas att det ska gå att förändra kommitténs förslag i mer positiv riktning. Att statsbidragen minskar med cirka tio miljoner årligen får kommunen försöka klara genom ökad sysselsättning, genom effektiviseringar eller på andra sätt menar Karl Petersen. Satsningen på kulturhuset är dock inte hotad försäkrar han. ? Vi kommer inte på något vis att släppa de tillväxtfaktorer som vi nu satt igång, de är inte i fara, säger Karl Petersen. 
 Anna Isaksson <A href="mailto:anna.isaksson@kuriren.com">anna.isaksson@kuriren.com</A> 0920/375 77

Vi förlorar mest&nbsp;

Vi förlorar mest