Landshövding Per Ola Eriksson är bekymrad över utvecklingen och kallar siffrorna för en kalldusch. -Födelseunderskottet är en orsak, men inte hela förklaringen. Det är förbryllande att det trots att det investeras och det går bra för företagen, ändå ser ut så här. Vi måste undersöka vad som ligger bakom siffrorna och vilka det är som flyttar, säger
Eriksson. Piteå växer
Han konstaterar att hela Norrland halkar efter sett till huvudstadsområdet. -Sverige kantrar. Inflyttningen till Stockholm är väldigt stor. Vi har sett det tidigare, på 80-talet då det var högkonjuntur, men jag förstår ändå inte det här, säger Eriksson. Kuststaden Piteå är den enda i länet som ökar i befolkning. 18 fler invånare är visserligen en mindre ökning än 2006 då man ökade med hela 70 personer, men positivt ändå, tycker kommunalrådet Helena Stenberg. -Vi arbetar medvetet med att få människor att flytta hit. Jag tror att det är tryggheten i samhällservicen, kulturen, naturen och upplevelserna som gör att människorna vill komma hit. Arbetsmarknaden spelar förstås in och den har ju utvecklats bra det senaste året, säger Helena Stenberg. Målet är att 2020 vara 45.000 invånare. Just nu är man strax under 41.000. -Ser man till det ligger vi efter, men det går åt rätt håll, säger Helena Stenberg. Motorn hackar
Luleås befolkningsmängd minskade i fjol med 167 personer och antalet Luleåbor räknades vid årsskiftet till 73.146 personer. Luleå hör tillsammans med Boden (-164) till de kommuner i landet som i antal tappade flest invånare. Att residensstaden Luleå inte lyckas följa upp de positiva siffrorna från 2006, då man ökade med 562 invånare skyller kommunalrådet Karl Petersen på färre universitetsstudenter. -Klart att jag skulle vilja se ett plus, men i en högkonjunktur arbetar man hellre än studerar och studenter lockas tidigt ut i jobb, säger Petersen, som menar att andra universitetsstäder brottas med samma problem. Scb:s statistik visar att när det gäller fjolåret lyckades andra större städer i norr - Umeå, Skellefteå, Sundsvall och Östersund - att öka sin befolkning. Umeå till exempel gör ett plus med 536 personer och har numera 111.171 invånare. Karl Petersen vill fokusera på det positiva i Luleå, att här föds många barn. Närmare bestämt 804 stycken i fjol. Födelseöverskottet landade på 208 och Luleå var den enda kommun i länet som hade just ett födelseöverskott. En viss förklaring hittar man i andelen av befolkningen mellan 25 och 44 år, som i Luleå är 27 procent. Motsvarande siffra i Pajala, där det endast föddes 49 barn, är 15 procent. Pajala minskade för övrigt sin befolkning med 166 personer och har numera 6.522 invånare. Fördröjd verkan
Förväntningarna på utvecklingen i Haparanda har varit stora tack vare handelsexpansionen där. Men från att under 2006 ha ökat sin befolkning med 30 personer, backar gränsstaden under 2007 med 22. -Lite förvånande. Det skapas nya jobb och i fjol var vi bäst i länet vad gäller antal nystartade företag. Många har nog valt att i inledningsskedet pendla hit
i stället för att flytta. Det är dock fler som flyttar hit än vad som flyttar ifrån Haparanda. Det är födelseunderskottet som drar ner våra siffor, säger Christina Lugnet, kommunchef i Haparanda. Hon ser trots allt positivt på framtiden. -Bara 40 procent av det som ska bli har nått fram till att sysselsätta folk. Fram till 2010 finns det planlagt stora byggprojekt, så det blir fler nya jobb och därmed också en positiv utveckling, säger Lugnet.
Haparanda är enda kommun i länet som visar ett flyttöverskott - med 93 personer gentemot övriga riket. Numera är det dock fler som flyttar till Finland än därifrån till Haparanda. En orsak är att Finland ändrat sin beskattning av återvändare.