”Vem berörs inte när ett barn gråter?”

Hon har en av de tyngsta arbetsuppgifterna inom polisväsendet. Malin Bjärenfall, 36, är en av två barnutredare i Luleå.

Utsatt. "Vi har ett bra stöd från polisledningen. De är verkligen måna om oss", förklarar Malin Bjärenfall.

Utsatt. "Vi har ett bra stöd från polisledningen. De är verkligen måna om oss", förklarar Malin Bjärenfall.

Foto: Andreas Walitalo

Luleå2015-04-14 06:00

– Mina kollegor brukar säga att man bara orkar jobba som barnutredare i fem-sex år, berättar Malin Bjärenfall.

Vi sitter i barnförhörsrummet i Luleås polishus. I taket sitter en fjärrstyrd videokamera. På en av väggarna finns ytterligare en kamera. Hit förs barn som utsatts för sexuella övergrepp eller andra brott.

– Vi filmar varje förhör, berättar Malin Bjärenfall. Tanken är att i de fall där det går till rättsförhandling, så ska barnen inte behöva sitta i en rättsal och berätta om samma sak. Det är vårt förhör som kommer att visas i rättsalen och förhoppningsvis ska det leda till att en gärningsman får sin dom.

Strax intill har ett litet kontrollrum inretts. På skrivbordet finns en tv-skärm, där hennes kollega kan övervaka förhöret och kontrollera att tv-kamerorna är riktade rätt.

I höstas fick länets barnutredare sin efterlängtade förstärkning. Avdelningen utökades från tre till fem heltidstjänster.

– Det har inte funnits någon barnutredare i Luleå på flera år. Vi har redan märkt av att behovet är stort, berättar Malin Bjärenfall.

– Det känns verkligen att vi gör en viktig insats, tillägger hennes kollega Teresa, som av säkerhets skäl inte vill avslöja sitt efternamn.

Nyligen avslutade de en specialdesignad utbildning vid Uppsala universitet, där tonvikten låg på psykologi och förhörsteknik bland annat.

De nya barnutredarna från Luleå fick i höstas genomgå något av ett elddop under polisutredningen där en 12-årig flicka lockades att följa med av en vuxen man till ett hotellrum.

– Det var vårt första stora fall. Det var lite kämpigt att få ihop, men det var skönt att se att vårt arbete ledde till en fällande dom, berättar Teresa.

Utsätts barn för större faror i dag än tidigare?

– Ja, i och med Internet ökar riskerna. När vi utreder sexualbrott mot barn är det inte ovanligt att den första kontakten tagits på nätet. Mannen i fråga utger sig ofta för att vara någon annan, exempelvis en tjej i liknande ålder. Det är upptakten till något som liknar utpressning.

Vad kan man som förälder göra?

– Jag tycker att man ska ta sitt föräldraansvar, svarar Malin Bjärenfall. Man blir lite skadad av det här yrket. Jag är en jobbig mamma som brukar kolla vilka Internetsidor som mina barn är inne på. Man ska inte misstro sina barn, men de kan lätt hamna i en situation där skammen gör att de inte vågar berätta.

Hur påverkar det dig i arbetet?

– Det är klart att det kan kännas jobbigt ibland. Vem berörs inte när ett barn gråter och berättar hemska saker? Man är ju bara människa, men det känns som om jag kan hantera det.

Så många barn utsattes för våldtäkt

Antalet anmälda våldtäktsbrott har ökat markant sedan 2005. Av Brottsförebyggande rådets officiella statistik framgår att under 2014 anmäldes 3.170 våldtäktsbrott mot barn i åldrarna 0-17 år i Sverige, vilket innebär en ökning med över 500 fall jämfört med året innan.

92 procent av offren var flickor. En klar och övervägande majoritet av brottsoffrena var under 15 år.

Sexualbrott är en brottstyp där det är relativt vanligt att samma person blir upprepat utsatt. Ungefär 50 procent av alla våldtäktsoffer blir utsatta för sexualbrott fler än en gång. 43 procent blir utsatta 2-10 gänger.

Under 2013 låg uppklarningsprocenten för alla anmälda våldtäkter i Sverige på 16 procent.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!