Vattnet sämre än väntat
Bottenviken visar tecken på sjukdom. Bland annat har det vanligaste bottendjuret försvunnit. - Vitmärlan har kraschat och vi vet inte varför, säger Malin Kronholm, länsstyrelsen.
Hon är knuten till Norra Bottenvikens kustvattenråd som länsstyrelsens expert och har arbetat med att undersöka Bottenvikens biologiska och kemiska status.Den är god och till och med hög. Men det gäller bara så länge som experterna använder sig av teoretiska mätmodeller från SMHI. När de gör egna mätningar av vatten och vegetation blir resultatet genast sämre.- Det finns luckor i bilden. Det går ju inte att utesluta att det finns problem överallt, säger Malin Kronholm.Till det kommer vitmärlans försvinnande. Detta lilla kräftdjur försvann snabbt och närmast totalt från Bottenviken och Bottenhavet under åren 1999-2000.- Det är en storskalig förändring, en krasch helt enkelt. Vi vet inte vad den beror på, det finns en del teorier men ingen vet säkert. Det är inte heller något vi kan påverka, säger Kronholm.De teorier som finns handlar om klimatförändringar, sjukdom eller brist på föda.- Det finns en del som talar för att vitmärlan helt enkelt svultit ihjäl, säger Kronholm.Osäkra på dröjsmålet
De är även osäkra på hur vitmärlans försvinnande påverkar näringskedjan. Nio av tio djur på Bottenvikens bottnar var en vitmärla.- Vi är säkra på att det har betydelse när en så stor art försvinner ur en så artfattig miljö, säger Kronholm.Lisa Lundstedt, vattensamordnare på länsstyrelsen, berättar att vitmärlan har återkommit lite i de södra delarna av området.- Men inte i Bottenviken och vi är osäkra på varför den dröjer. Vi ser det som ett problem, säger hon.Vattenrådets förslag till åtgärdsplan består nu av fler undersökningar för att ta reda på hur det är ställt med länets kuststräcka. De ovan nämnda teoretiska beräkningarna av vattnet säger en del om övergödning och försurning men inget om andra föroreningar.Kvicksilver och tungmetaller är andra bekymmer man vet förekommer men det är osäkert i hur stora mängder.- Vi har inte så stora problem med övergödning och försurning baserat på de modeller vi mäter efter. Men det är sämre med faktiska mätningar, det är stora områden och det är glest med folk, säger Lisa Lundstedt.De faktiska åtgärderna för att förbättra Bottenvikens vatten får vänta tills man vet mer. Därför befarar Kustvattenrådet att man inte kan uppfylla EU-direktivet och att stora områden inte kan förbättras till 2015.
År 2000 antog alla EU-länder ett direktiv om att bevara och förbättra Europas vatten; sjöar, kustområden, vattendrag och grundvatten. I Sverige finns fem vattendistrikt som styrs av varsin vattenmyndighet.Bottenvikens vattendistrikt (Västerbotten och Norrbotten) ska i år lägga fram en plan som innehåller en beskrivning av vattenmiljön, mål för vattenkvaliteten 2015 samt ett åtgärdsprogram för att nå dit.Vattendistriktet består av 13 vattenråd varav sju i Norrbotten. I råden sitter länsstyrelsen, berörda kommuner, berörd industri samt intresseorganisationer.Ett av råden ansvarar för Norrbottenskusten. Det åtgärdsprogram som rådet nu lägger fram innebär fler utredningar för att skaffa mer kunskap.Källa: Sveriges vattenmyndigheterVitmärlan var den mest förekommande av alla bottenlevande djur i Finska viken, Bottenhavet och Bottenviken. Den är ett 0,9 centimeter stort kräftdjur som utgör 90 procent av djurlivet på bottnarna.Vitmärlan äter främst plankton som sjunkit till botten. Själv är vitmärlan föda för skorv, en annan kvarleva från tiden före inlandsisen.Vitmärlor är känsliga för syrebrist och miljögifter. De används därför för att bedöma miljötillståndet i havet . Vitmärlor blir 1-2 år.Källa: Tjärnö marinbiologiska laboratorium
Så jobbar vi med nyheter