Värme brukar vi gilla, men den här värmen är inte så rolig som den låter.
Enligt SMHIs statistik, beställd av Naturvårdsverket, har temperaturen gått upp 0,9 grader i länet under de senaste 30 åren.
Årsmedeltemperaturen i länet har ökat från minus 0,7 grader under perioden 1961-1990 till plus 0,2 grader under perioden 1991-2005.
Temperaturförändringen är inte helt jämnt fördelad över året, utan varierar med årstiden. Ökningen under våren är 0,7 grader, under sommaren 0,6 grader och under hösten har det blivit 0,3 grader varmare.
Vädret som blir varmare och blötare påverkar både naturen och skogs- och jordbruket.
Själva märker vi av en ordentlig sommarvärme och ett mer omväxlande vinterväder framöver. Fästingar som överlever vintern börjar invadera husdjuren, och skridskofantasterna får vänta längre på att isen ska lägga sig på fjärdarna.
De varma somrarna kan föra med sig torka och bränder, och stark värme är ofta besvärligt för de yngsta, de äldsta och för sjuka personer.
Markku Rummukainen är klimatforskare vid SMHI. Han har ett högaktuellt jobb och bekräftar det FN:s klimatpanel säger om den globala uppvärmningen; att det är vi människor och vårt sätt att leva som ligger bakom förändringarna.
– Under kommande år kan vi förvänta oss en markant uppvärmning här i Norden och ökande nederbörd, speciellt på vintern. Somrarna blir också varmare och i delar av landet torrare, säger han.
De intensiva skyfall och översvämningarna som följer på klimatrubbningarna blir vanligare hos oss, och inte bara i sydeuropa. Rummukainen säger att omfattningen av effekterna beror på hur stor uppvärmningen på jorden blir. Undersökningar visar också att svenskarna inte är de som oroar sig mest för miljön. Kineserna är exempel på folk där många känner oro för klimatet i dag.
Hos Naturvårdsverket bekymrar man sig för miljön. Sedan fem år tillbaka görs telefonintervjuer om människors miljöattityder.
I en mätning i år framkommer att åtta av tio personer tror att de faktiskt själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen. Det är en tydlig ökning från förra året.
Lars Westermark är chef för Naturvårdsverkets klimatenhet.
– Vi måste minska utsläppen av växthusgaser. Det är möjligt utan stora ekonomiska uppoffringar, men det kräver ett globalt engagemang, säger han.
Nästan varannan svensk vill enligt Naturvårdsverkets undersökningar betala extra för varor och tjänster från företag som försöker arbeta för miljön.
Han säger också att mediernas bevakning av klimatfrågan inte lett till uppgivenhet utan till en ökad insikt om att vi själva kan bidra till minskad klimatpåverkan. Undersökningar som verket gjort visar att människor inte vill bli skrivna på näsan om miljöproblemen, men gärna låter sig informeras via medierna.