"Varför inte ett pariserhjul i Norra hamnen?"

Kvällssol. Johan Håkansson reagerar på att planerna för Luleås norra hamn gått i stå. "Kommunen bör återuppta sin arbetsgrupp och ta fram en helhetsbild av vad man vill att kvällssolens förlovade plats ska vara", skriver han.

Kvällssol. Johan Håkansson reagerar på att planerna för Luleås norra hamn gått i stå. "Kommunen bör återuppta sin arbetsgrupp och ta fram en helhetsbild av vad man vill att kvällssolens förlovade plats ska vara", skriver han.

Foto: Petra Isaksson

Luleå2017-06-23 07:00

Någon gång då och då förvandlas den här sidan till en gnällspalt gällande Luleås utseende och innehåll. Det har främst gällt hamnarna och Köpmantorget.

Efter NSD:s intervju i veckan med krögaren Fredrik Sidevärn känner jag att det är dags igen.

Sidevärn driver Bistro Norrland och har kämpat för att få ha en flytande krogbrygga nedanför restaurangen. Det har dock inte varit möjligt eftersom kommunen bara velat bevilja bygglov för ett år i taget, vilket gjorde investeringen på några miljoner till galenskap.

Jag läste intervjun med Sidevärn och kände att jag började bli irriterad. Framför allt var det ett par saker som krögaren sa som störde:

”Kommunen har lagt en våt filt över hela Norra hamn.”

Och det kanske mest upprörande:

”Tidigare fanns en arbetsgrupp för att utveckla Norra hamn, det har bränts en massa pengar. Men det har knappt hänt något på tre-fyra år.”

Även frititdschefen Helén Wiklund Wårell uttalade sig och bilden man får är dyster. Luleå kommun vill för närvarande absolut ingenting med Norra hamn. Frågan är om inte död så i dvala.

”Vi måste väcka liv i utvecklingsarbetet igen”, säger fritidschefen.

Ja, tack. Å det snaraste.

Luleå har unika förutsättningar med sin centrumhalvö som är omgiven av vatten. Och Norra hamn är självaste pärlan. En så vacker plats med kvällssol in över stadens port, med en potential som snarast ger svindel. Ändå har man valt att göra så lite av den.

Kommunen bör återuppta sin arbetsgrupp och ta fram en helhetsbild av vad man vill att kvällssolens förlovade plats ska vara. Och då borde man faktiskt inkludera hela sträckan från Kulturens hus hela vägen förbi magasinbyggnaderna.

Inom en snar framtid har vi ett nytt fint hotell på tomten som idag inhyser våra brandmän och SOS-alarm. Då har Luleå ett naturligt evenemangsstråk som sträcker sig hela vägen från badhuset, förbi Luleå Energi Arena, till Kulturens hus och Clarion.

Det bör vara utgångspunkten för vad Norra hamn ska vara.

För skojs skull frågade jag mina FB-vänner vad de själva önskade sig. Någon blev wild and crazy och drog till med ett stort pariserhjul. Ja, varför inte? I övrigt var det två saker som stack ut:

4 Fler bryggor och massor av båtar.

4 Fler uteserveringar.

4 Fiskebodar med turistinformation och försäljning.

Personligen ser jag gärna tre-fyra restauranger som får servera på vattnet. Gärna med olika nisch. Och parkeringen nedanför Strand har jag inga problem med att se förvandlad till en vacker park med en gångbro till Norra hamn.

De tipsen får Luleås sovande utvecklingsgrupp alldeles gratis.

Trevlig midsommar!

Veckan i korthet

Skandalöst beteende

Läser att en fotbollsspelare i länet stängs av tre matcher för att ha gjort apliknande ljud till en mörkhyad spelare i motståndarlaget. Sådana här händelser är alltid lika sorgliga och det är på vippen att de hör hemma i en domstol. Heder dock åt den dömde spelarens förening som inte försöker förklara bort något utan tar kraftigt avstånd.

Jag är kränkt - igen

Norrbottnisk midsommar har en tendens att bli en kränkning. Åtta grader och regn i skrivande stund. Går det ens att fira ”sommar” under rådande omständigheter? Sill och snaps på bryggan i bar överkropp får bli ett annat år.

SSAB:s alla dödsolyckor

På fem år har fyra arbetsplatsolyckor på SSAB lett till dödlig utgång. Skrämmande. Nu åtalas företaget för grovt arbetsmiljöbrott och åklagaren erkänner att antalet olyckor spelat in i hans brottsrubricering.

Att vara efterklok är oftast en ganska sorglig inställning, men dödsfallet på SSAB där Rolf Blomkvist klämdes ihjäl känns förjävligt. En fara som faktiskt påtalades i tolv år. Då handlar det inte om efterklokhet – utan om en upprörande slapphet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!