Vallöften bara löften än så länge

Enligt beräkningar som SFS, Sveriges förenade studentkårer har gjort så går studenter back 878 kronor varje månad. Inför valet 2006 drev SFS en kampanj för högre studiemedel och då lovade sex av sju partier att höja studiemedlen. Kravet var att studiemedlen skulle höjas med minst 1.500 kronor per månad räknat i 2006 års penningvärde, till 8.400 kronor i månaden. Till följd av att prisbasbeloppet ändras kommer studiemedlen att höjas till 7.820 kronor 2009, mot dagens 7.492 kronor. I denna summa ingår både låne- och bidragsdelen och förutsättningen är att studierna bedrivs på heltid. Någon höjning utöver dessa 328 kronor får inte studenterna, det står klart sedan regeringen presenterat sin höstbudget för 2009. - Regeringen säger att man vill satsa på utbildning, men det är mycket snack och litet verkstad, säger Elin Chrunak som är ordförande för Luleå studentkår vid LTU.Ta bort åldersgränsen
Höjda studiemedel och ändrade regler för att få bostadsbidrag krävs för att förbättra studenternas situation menar hon. Ensamstående studenter har möjlighet att få bostadsbidrag, förutsatt att de inte hunnit fylla 29 år. Men de ekonomiska förutsättningarna är inte bättre för äldre studenter påtalar Elin Chrunak, de får inte mer i studiemedel.- Samhället har bilden av en 22-årig ung man som flyttat hemifrån och som har välutbildade föräldrar som har råd att hjälpa till. Så ser inte den verkliga bilden ut, säger Elin Chrunak. Hon tycker att det är fel att många studenter är tvungna att arbeta vid sidan av sina heltidsstudier för att få ekonomin att gå ihop. Det riskerar att gå ut över studieresultaten menar hon. - Istället för att studierna tar tre år kanske man får läsa fyra år istället. Det blir kostsamt för samhället, man skjuter sig i foten, säger Elin Chrunak. Inte anpassade
Elin Chrunak påpekar att trygghetssystemen inte är anpassade för studenternas situation, det gäller exempelvis föräldraförsäkringen, a-kassan och bostadsbidraget. Ändrade regelverk skulle förbättra för studenterna. - Vi har många studenter som är äldre och de faller utanför trygghetssystemen. Det är många som har familj och barn, fortsätter Elin Chrunak. Studenternas utrymme för konsumtion har minskat de senaste 20 åren, enligt en analys som Institutet för privatekonomi hos Swedbank tidigare har gjort. Det beror på att boendekostnaden har stigit. I dag tar hyran 31 procent av studentens disponibla inkomst jämfört med 18 procent 1989. Klarar ekonomin
Långt ifrån alla studenter upplever sig ha problem med ekonomin. Dit hör Camilla Norberg från Örnsköldsvik och Minna Winsa från Uppsala som båda läser andra året på civilingenjörsutbildningen Väg- och vatten. - Jag tycker det är lagom, säger Minna Winsa som bor i ett studentrum i en korridor.- Men jag skulle inte tacka nej om de höjde studiemedlen, säger Camilla Norberg som delar en tvåa med pojkvännen.

Vallöften bara löften än så länge

Studenterna fick inte mycket i regeringens höstbudget. Vallöftet om höjda studiemedel infriades inte i år heller.