Väljarvånda inför EU-val

Svenskarnas intresse att rösta i Europaparlamentsvalet har minskat sedan 1995, då svenskarna för första gången fick rösta. Då låg valdeltagandet på 41,6 procent. Vid valet 1999 minskade valdeltagandet till 38,8 procent och 2004 låg det på 37,9 procent. Den 7 juni är det dags igen, då ska väljarna utse Sveriges 18 ledamöter för de kommande fem åren.När SCB gick ut och frågade drygt 4.300 svenskar i november svarade 49,3 procent att de tänker rösta i valet. 26,8 procent svarade att de inte tänker rösta och 23,9 procent svarade att de inte vet hur de kommer att göra, om de ska rösta eller ej.Vet inte
Av dem som svarade att de tänker rösta i valet visste 38 procent inte på vilket parti de ska lägga sina röster. Osäkerheten var större bland kvinnorna, 44 procent mot 33 procent bland männen.Minst fyra procent
Bland dem som tänker rösta och som angav vilket parti som får deras röster fördelade sig sympatierna enligt följande: socialdemokraterna 40,5 procent, moderaterna 29,9 procent, folkpartiet 7,1 procent, miljöpartiet 6,5 procent, vänsterpartiet 5,4 procent, centerpartiet 5 procent, kristdemokraterna 3 procent, junilistan 1,1 procent och övriga 1,4 procent (varav Sverigedemokraterna 1,1 procent).För att ett parti ska få delta i mandatfördelningen krävs att partiet får minst fyra procent av rösterna i Sverige.

Väljarvånda inför EU-val

Statistiska centralbyrån har pejlat läget inför valet till Europaparlamentet. Knappt hälften av de tillfrågade tänker rösta. Det vore en framgång.