Vägreflexer tar bort

Vägverkets reflexprydda snöstörar i vägrenen försvinner. Eventuellt försvinner även de vita reflexsstolparna som markerar mitträcke och vägrenen på de större vägarna.
Läs mer: Yrkeschaufförerna rasar mot förslaget
Debatt: Klarar du dig utan vägreflexer?

LULEÅ2005-10-08 06:30
KATARINA KARLSSON
? Reflexstolparna är en falsk trygghet och gör att hastigheten på vägarna ökar, säger Per-Mats Öberg, chef för trafiksäkerhet och miljö, Vägverket Region Norr. <BR>Det är nu helt klart att Vägverket från och med i vinter inte kommer att ställa krav på att de orangeröda snöstörarna i vägrenen ska ha reflexer. De behöver inte heller vara tillverkade i plast. Det är inte längre Vägverket som ansvarar för att placera ut dessa orangeröda reflexpinnar.<BR> ? Vi har ändrat regelverket. Tidigare hade vi hårda krav på pinnarna som är avsedda för snöröjning, bland annat på att de skulle ha reflexer, men nu styr vi inte på samma sätt längre. Pinnarna är till för att snöröjningen inte ska ploga upp vägen utanför körbanan. Nu är det upp till den entreprenör som sköter vinterväglaget att se till att de inte plogar upp utanför vägkanten, säger Leif Byström, stf chef för vägunderhåll på Vägverket Region Norr.<BR>Han uppger att de reflexprydda orangeröda pinnarna endast har varit till för snöröjningen. De har aldrig har varit till för att trafikanterna ska orientera sig bättre under bilkörning i höstmörker och på vintern.<BR> ? Nej, och när vi satte ut dessa reflexprydda pinnar för 15 år sedan blev det ett ramaskri bland bilister. Vägtrafikanterna sade att trafiken blev mindre säker, att de inte skulle se ögonen från vilda djur i mörkret på grund av pinnarnas reflexer. Nu har man vant sig vid pinnarna, så nu säger bilisterna tvärtom, säger Leif Byström<BR><BR><STRONG>Kostnadseffektiva</STRONG><BR>Vägverket diskuterar även att ta bort de vita reflexstolparna i mitträcken och i vägrenen som finns på större vägar. Orsaken till den diskussionen är bland annat att Vägverket ska spara pengar.<BR> ? Vi ska vara kostnadseffektiva. De är väldigt dyra de här stolparna och slits ganska hårt och vi måste underhålla dem. De ger kanske inte heller den effekt som man vill. Det är väldigt farligt att arbeta med underhåll av stolparna, med bland annat långsamgående fordon i trafiken, säger Per-Mats Öberg.<BR>Dessutom uppger han att Vägverkets egna trafiksäkerhetsforskare har kommit fram till att stolpar med reflexer minskar säkerheten på vägarna. De inger falsk trygghet.<BR> ? Reflexstolparna ger väldigt bra optisk ledning vid bilkörning och har inneburit att hastigheten höjts. Det betyder att man har försummat den trafiksäkerhet som man har vunnit med reflexpinnarna. Man känner sig kanske tryggare, hastigheten höjs och trafiksäkerheten blir sämre, säger Per-Mats Öberg.<BR>Han uppger att trafikforskarna på Vägverket har mätt detta på representativa vägsträckor. Han vet dock inte om det gjorts några sådana mätningar i Norrbotten.<BR> ? Men så enkelt är det, att om alla höll rätt hastighet, vore nyktra och använde bilbälten, då skulle antalet omkomna i trafiken minska med hälften. Hastigheten är en väldigt viktig faktor. Om vi bara tittar på trafiksäkerheten så är det bättre ju sämre väg vi har, ju sämre plogad vägen är. Då blir framkomligheten sämre och hastigheten minskar, fast då tar det förstås längre tid att nå från punkt A till B, säger han.<BR><STRONG>Yrkestrafiken är kritisk till att reflexpinnarna tas bort, har de invaggats i falsk trygghet och därmed kört för fort?</STRONG><BR> ? Det har jag inte sagt. Jag tycker att yrkestrafiken är väldigt skicklig att hantera rätt hastighet efter förhållanden, yrkestrafiken kör högst 80 km i timmen, säger Per-Mats Öberg.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Luleå