Kommunens VA-plan revideras vart fjärde år, främst sett till befolkningsutvecklingen men också utifrån vattentjänstlagen (2007) som innebär att kommunerna måste ta större hänsyn till miljöpåverkan och medborgarnas hälsa.
Den gällande planen antogs av fullmäktige 2018 och i den finns ett geografiskt urval med totalt 140 VA-plansområden identifierade, inkluderat de nuvarande och även eventuella framtida.
– Det handlar om bebyggelsegrupper med minst tio fastigheter som har ett avstånd på 150 meter emellan, säger VA-chefen Petra Viklund.
Rättspraxis enligt vattentjänstlagen är att 20 fastigheter måste finnas för att tillhandahålla allmänna vattentjänster men hittills har kommunen haft lägre minimikrav, då det finns flera bostadsområden i omvandling nu.
Västra Revelsudden, med färre bofasta än i den östra delen, anslöts till det kommunala VA-nätet åren 2019-2021, vilket Petra Viklund menar delvis berodde på exploateringarna i det området samt att reningsverket i Bensbyn avvecklades.
– Flera förändringar påverkar i det området, genom att vi bygger Dalbo och Hällbacken med mera.
Enligt VA-chefen var det också mer angeläget ur miljösynpunkt att ordna med kommunalt avlopp där, jämfört med i Östra Revelsudden.
– Fastigheterna där ligger väldigt nära fjärden och förutsättningarna, som vi bedömde det, var sämre för att ordna enskilda avloppslösningar än i Östra Revelsrudden, som ligger längre ifrån och inte påverkar fjärden lika mycket.
Enligt nuvarande VA-plan ingår Östra Revelsudden i bevakningsområde typ 5, bostadsområden med lägsta prioritet vad gäller kommunal VA-anslutning, även om kontinuerlig uppföljning sker. Mjöfjärden, Sinksundet, Skataudden, Södra Brändön och Östra Björsbyn finns också med i den gruppen.
Samtidigt förstår Petra Viklund besvikelsen och frustrationen hos boende i Östra Revelsudden, som drabbas av sämre vattenkvalitet från sina egna brunnar och därför vill anslutas till kommunens huvudvattenledning som går bara några hundra meter därifrån.
Men VA-chefen vidhåller att en anslutning inte är försvarbar i dag, även utifrån kostnadsskäl.
– Att ansluta enskilda fastigheter är nästan dubbelt så dyrt som att ansluta vanlig villabebyggelse. När vi tittar på kommande utbyggnadsprojekt i Bensbyn ligger kostnaderna för vatten och avlopp på omkring 350 000 kronor. Höga summor när vi har en intäkt (anslutningsavgift) på 150 000 kronor.
Ett alternativ för de boende är att bilda en så kallad gemensamhetsanläggning och en ekonomisk förening som kan ingå avtal om VA-anslutning med kommunen, men detta medför stora kostnader.
– Men man får betydligt lägre anslutningsavgift när man går samman, säger Viklund.
Enskilda bebyggelsegrupper och fastighetsägare kan också driva process för att få saken om kommunalt VA prövad i andra instanser.
– Då väcker man talan hos mark- och miljödomstolen enligt vattentjänstlagen, säger Petra Viklund.
Hon vill också uppmana de boende att komma med synpunkter i revideringen av den nya VA-planen 2040 som ska ut för samråd i november.
– Därefter bearbetas alla synpunkter och då får vi beakta om justeringar behöver göras eller inte. Sen ska den reviderade VA-planen beslutas politiskt i juni 2024.
I revideringen höjer kommunen samtidigt minimikravet kring hur många fastigheter som ska finnas i bebyggelsen för att man ska utgöra ett VA-plansområde – från tio till 20 som rättspraxis anger – vilket minskar möjligheterna för de 13 hushållen i Östra Revelsudden.
– Vi minskar även avståndskravet mellan fastigheterna. Sen är det en rad andra faktorer att ta hänsyn till också, om det kommer förtätas i området, hur många nya bygglov som har sökts med mera, säger Petra Viklund.
Hon återkommer till att kommunen har att ta hänsyn till totalt 140 VA-plansområden.
– Det är väldigt många och för merparten finns inte ett tydligt behov av anslutning, utan det är endast en bråkdel som kommer att kunna anslutas till VA före 2030, säger Luleås VA-chef.