Universitetet dåligt på att utbilda civilekonomer
Luleå tekniska universitet klarar inte av att utbilda civilekonomer. Bristande kompetens och låg forskarnivå är Högskoleverkets omdöme. - Det var tråkigt, det är klart att vi ville erbjuda studenterna den nya utbildningen, säger Inger Bergström, enhetschef på universitetet.
Totalt var det 23 universitet över hela landet som ansökte om att få utfärda den yrkesinriktade Civilekonomexamen, men endast sex universitet lyckades kvala in.
Högskoleverkets avslag beror på brister i lärarkompetensen och kapaciteten samt i utbildningens anknytning till forskarnivån. På denna sista punkt har Luleå tekniska universitet stupat. Det saknas helt enkelt lärare med professorkompetens.
Rekryterar personal
- Trots att vi har bedrivit forskning i många år är vi medvetna om att vi fortfarande har mycket kvar att göra på forskningsområdet. Vi håller på att rekrytera kompetent personal, men det tar sin tid, säger Inger Bergström, enhetschef på Utbildnings- och forskningsenheten på Luleå tekniska universitet, som ändå inte tror att Högskoleverkets avslag kommer få så stora konsekvenser för universitetet.
- Vi har ju sedan tidigare tre ekonomiutbildningar och de påverkas inte av beslutet, säger enhetschefen.
Det innebär att universitetet kommer fortsätta med ekonomutbildningen och ge både kandidat- och magisterexamina som tidigare.
- Men det är klart, de studenter som vill gå den nya civilekonomutbildningen måste söka sig till andra lärosäten, säger Inger Bergström.
På sin hemsida har universitetet erbjudit studenterna den nya civilekonomutbildningen på 240 högskolepoäng, trots att examensrätten fortfarande var under prövning.
Hård kritik
Studenterna som sökt utbildningen får nu i stället nöja sig med en kandidat- plus en magisterexamen i ekonomi (3+1 år).
- Det finns fortfarande många frågetecken kring den nya civilekonomutbildningen. Bland annat vilken acceptans den kommer att få i internationella sammanhang, säger Inger Bergström.
Trots att den yrkesinriktade civilekonomutbildningen ännu inte kommit igång, har den redan fått hård kritik - bland annat från den grupp sakkunniga som utvärderat högskolornas kompetens.
Både utbildningens längd och benämning kritiseras.
I enlighet med den så kallade Bolognamodellen ska de europeiska länderna skapa gemensamma riktlinjer för högskoleutbildning.
På så sätt kommer till exempel en svensk examen att fungera i Frankrike och vice versa.
Men modellen innebär att man ska ha genomfört fem års studier för att anses färdigutbildad, ett krav som den fyraåriga civilekonomexamen inte kommer att uppfylla. Dessutom är det många som är tveksamma till om omvärlden kommer förstå och erkänna den titeln "civilekonom", en benämning som inte används i andra länder.
Så jobbar vi med nyheter