Det är under högstadiet, på väg mot gymnasiet som barnen börjar må sämre.
Problemområden
I barnhälsorapporten som utkommit för sjunde året i rad, är det framför allt tre områden som bekymrar Åsa Rosendahl, statistiker på Folkhälsocentrum i Norrbottens läns landsting.
*** Många gymnasieflickor mår dåligt och den psykiska ohälsan tycks snarare öka än minska.
*** Många gymnasiepojkar har övervikt eller fetma samt dricker mycket läsk.
*** Många gymnasieelever, både flickor och pojkar, tillbringar mycket fritid vid tv, dator eller mobiltelefon.
Högstadiet kritiskt
Åsa Rosendahl har tittat på flickorna i årskurs sju läsåret 2009/2010 och jämför med vad de svarar i årets rapport. När de gick i sjunde klass uppgav sju procent att de ofta eller alltid kände sig ledsna eller nedstämda, när de uppnått gymnasieålder är andelen nästan 16 procent.
Motsvarande utveckling ses inte bland pojkarna.
– Att tjejer mår sämre gäller generellt i Europa men vi sticker ut i Sverige. Det finns någon form av genusproblematik. I Sverige ska vi vara så långt fram i jämställdhet, men vi måste borra djupare, säger Annika Nordstrand, folkhälsochef i landstinget.
Hon menar att det krävs större mått av självrannsakan.
– Vi måste prata mycket mer om det. Hur är det att vara tjej i Norrbotten och hur är det att vara kille? säger Annika Nordstrand.
Läsk och fetma
Övervikt och fetma ökar hos både killar och tjejer, men det ser sämre ut i den förstnämnda gruppen. Var tredje kille i första året på gymnasiet har övervikt, att jämföra med var femte tjej.
Problemet kopplas till stillasittande och sockerkonsumtion.
– Det här är inte något som landstinget och kommunerna klarar själva. Vi behöver tänka om i vuxenvärlden. Vad är det vi levererar? Ungdomarna handlar och lagar inte maten själva, säger Agneta Granström, (MP), folkhälsoråd.