Unga väljer mjölk

? Mjölk är gott till mat, förklarade niondeklassaren Anton Rånge-vall och klasskompisen Markus Granqvist på Tunaskolan som Kuriren slumpvis besökte. Mjölken är ett populärt alternativ vilket också undersökningen som gjordes i höstas visar. Undersökningen pekar också på att det är grabbarna, läs pojkarna i Norrbotten, som främst väljer mjölken, 72 procent mot 55 procent av tjejerna. Av de tillfrågade eleverna var det 40 procent, en lägre siffra än övriga landets 45 procent, som aldrig hoppade över skollunchen, också det en fråga i undersökningen.  ? Vi äter för det mesta här, säger grabbarna varav Markus Granqvist säger att han gärna skulle vilja ha standardmjölk i stället för skolans mellanmjölk.  ? Standardmjölken är godare, fetare, säger Markus som just huggit in på dagens skollunch, fiskgratäng. Mjölk eller vatten I undersökningen spekulerar kostexperter i att flickornas siffra beror på att de saknar lättmjölken som alternativ. Om det säger Markus Granqvist lite drastiskt.  ? Det är ju bara att blanda med vatten! Vilket dryckutbud man har i skolan kan skifta. På Tuna finns vanligt kranvatten som är näst bäst i undersökningen, och så mellanmjölken. Ingen lätt- eller standardmjölk.  ? Vi har ingen efterfrågan, konstaterade bland andra kost-ekonomen i kommunen, Karin Nilsson, som för dagen var på inspektionsrunda i skolan. Men liksom bespisningens personal så förklarade hon att om efterfrågan finns så ordnar man alternativen.  ? Javisst, inga problem. Mellanmjölken har vi valt som ett bra mellanting trots att Livsmedelsverket rekommenderar lättmjölken. Vi har resonerat så att om det finns elever som inte äter så bra av maten då får de med mellanmjölken i alla fall i sig lite mera, säger Karin Nilsson. Saft som vissa skolor tillhandahåller är inget hon förespråkar.  ? Nej, inte på den här nivån men det finns ju måltidsdryck på gymnasiet. ?Skolkar? från maten Karin Nilsson berättar också att den ekologiska mjölken kommit till skolan. Fyra skolor i kommunen valdes ut att bli de första som fick denna dryck som standard. Men inom kort ska alla skolor omfattas av detta som införts efter ett kommunalt beslut. När det gäller ?skolket? från skolmaten har Karin Nilsson i enkät från i höstas frågat 1.164 elever i årskurs 6?9 om skolmaten. Bland annat om de äter i skolan.  ? Det visar sig att på skolor som ligger utanför stan, där det är långt till korvkiosk och annat där äter alla. Men inne i stan exempelvis så kan det vara lite varannandagstendenser, säger Karin Nilsson. Hon tycker det är bra mat som serveras i kommunens skolor, även om man inte serverar lyxmat som pizza och tacos.  ? Jag brukar fråga ungdomarna hur ofta de äter sådan mat och får svaret att de äter det någon gång i veckan. Då kan man ju säga att det räcker så. Palt är ju en favorit, och jag kan tänka mig att det skulle bli ett ramaskri om vi tog bort den, säger hon och skrattar. Puffar för salladsbordet Att kontrollera och informera hör till Karin Nilssons arbetsuppgifter och det finns något som hon nu känner är viktigt att diskutera.  ? Jag är inte riktigt säker på att ungdomarna tar för sig från salladsbordet. Det är ju något jag skulle vilja informera om, säger Karin som månar om att det gröna ska få sitt. Men hon är hoppfull.  ? Jag ska presentera enkätmaterialet och det kommer ju att gå vidare till skolornas matråd och där sitter det ju med elever så det blir nog bra, menar hon. Att matsalsmiljön i skolan är så mycket mer än bara maten vill hon också poängtera.  ? Ja, det handlar ju om bemötandet, om miljön, gardiner, dukar på borden och sånt, säger hon och fortsätter sin inspektionsrunda på Tunaskolan.