Unga lämnar facket

- Jag funderar på att bara vara med i a-kassan och inte i facket, för vad gör man om man står där utan jobb? säger 28-årige Daniel Hovila från Kerräsjänkkä, norr om Haparanda. En bit in på en skogsbilväg, flera mil norr om Niemisel, i Mårdsel gör ombudsman Lars-Erik Larsson besök hos medlemmar i Skogs- och träfacket. Det är 20 minusgrader ute så samtalen med de två unga skogsarbetarna sker runt fikabordet inne i barackens värme. Lars-Erik Larsson informerar om höjningen av avgiften till a-kassan. - Helt ärligt viste jag inte hur mycket höjningen skulle bli. Nog är det mycket pengar. Man ska ju jobba ihop dem också. Det här tänkte jag inte på när jag röstade i valet, jag ville mest se en förändring, när jag röstade fram regeringen, säger Daniel Hovila. Ut till arbetsplatserna I december sade riksdagen ja till regeringens förslag om bland annat förhöjda avgifter till a-kassan. Reaktionerna på höjningen av a-kassan har varit stora hos Skogs- och träfacket. - Jag tror inte alla medlemmar har tänkt på konsekvenserna. Det är först nu folk börjar inse vad höjningen innebär. Många blir bestörta faktiskt. När jag förklarar att det inte är facket som ligger bakom höjningen av a-kassan, utan regeringen så vänds i alla fall ilskan inte längre mot oss, säger Lars-Erik Larsson. Under första halvåret i år deltar han i Skogs- och träfackets kampanj Facklig närvaro. Samtliga 1.900 medlemmar i Norrbottens ska få besök av facket, även de som arbetar mitt i skogen när minusgraderna kryper neråt. Det har blivit nödvändigt att åka ut till arbetsplatserna. - Vi har låst in oss på expeditionerna för länge. Vi har gjort det för lätt för oss. Vi har varit nöjda med att vi fått avgifterna inbetalda, säger Lars-Erik Larsson. Får konsekvenser Nu konstaterar Lars-Erik Larsson att avgiftshöjningen till a-kassan fått konsekvenser. Han har märkt att en del av dem som är i pensionsåldern väljer att vara kvar i facket men överväger att lämna a-kassan. - De upplever att risken att bli arbetslös är väldigt liten. Han har märkt att tendensen bland yngre medlemmar är tvärtom, och det oroar honom. Höjningen av avgiften till a-kassan gör att en del unga överväger att lämna facket men att stå kvar i a-kassan. För dem är a-kassan en säkerhet om de förlorar jobbet. - För mig har facket varit en avgift som jag har betalat varje månad. Man har tänkt att det är en trygghet att vara med om något händer. Men jag har ännu inte behövt facket. Jag har haft tur med bra arbetsgivare. Nu funderar jag på att inte vara med i facket längre, men det är bara en tanke, säger Daniel Hovila. Svenska modellen hotad Lars- Erik Larsson är bekymrad över det här och börjar prata om att den svenska modellen hotas om facken tappar medlemmar. Killarna bara skakar på huvudet, de vet inte vad den svenska modellen innebär. Lars-Erik Larsson rannsakar sig själv och facket. - Vi från facket har varit för osynliga. Just det här med kollektivavtal borde vi prata om varenda dag. Om tillräckligt många lämnar facken, säg att antalet anslutna hamnar på 40 procent i stället för 80-90 procent som i dag, då kan arbetsgivaren säga till oss, att vi inte har mandat att förhandla. Då är det dömt att misslyckas. Den svenska modellen rasar platt i backen. Då blir det i stället minimilöner och individuella löner, säger Lars-Erik Larsson.

Unga lämnar facket

I dagarna får många inbetalningskort med förhöjd avgift till a-kassan. För Skogs- och träfacket höjs månadsavgiften till a-kassan från 119 till 365 kronor.