Det framgår av konsekvensbeskrivningen av budgetförutsättningarna för 2025-2027 som infrastruktur- och serviceförvaltningen har lämnat.
Kommunbidraget på 365 miljoner kronor räcker inte för att täcka kostnaderna fullt ut. Bland de större posterna finns åtgärder på enskilda vägar, reinvesteringar på broar och viadukter, järnvägsinfrastruktur och kombiterminal, lönecenter och multikortet, ett kort för kommunens alla anställda som ersätter gamla passerkort och taggar.
Enskilda vägar beräknas ge ett underskott på cirka sex miljoner kronor mot budget 2025. Det beror på att Trafikverket ålägger kommunen att vidta åtgärder på trummor och broar. Dessa åtgärder är utöver det planerade underhållet som ryms inom budgeten på fyra miljoner kronor från kommunen (plus 2,2 miljoner i statsbidrag).
Luleå kommun har en stor underhållsskuld på 131 miljoner kronor för broar och viadukter på det egna vägnätet. Reinvesteringar innebär högre räntekostnader, som inte täcks av kommunbidraget. Det behövs ett tillskott på cirka 2,5 miljoner kronor från 2027 som sedan ökar till 4,5 miljoner kronor åren därefter. Alternativet är att pengar som skulle gått till underhåll av gator och vägar måste tas för att täcka räntekostnader för broar och viadukter.
Kostnaden på 3,6 miljoner kronor för multikortet är helt ofinansierad. Lönecenter behöver ett tillskott på tre miljoner kronor. Dagvattenhanteringen behöver ett tillskott på en halv miljon kronor.
Kostnaden för snöröjning, hyvling och halkbekämpning är svårast att bedöma. Nämnden fick ett tillskott på fem miljoner kronor för i år, 2024.
– Vi styr inte över hur mycket det snöar eller regnar. Det är det svåraste att budgetera för. Vi gjorde det största negativa resultatet 2023 någonsin. Året före det då höll vi budgeten, säger Helén Wiklund Wårell, direktör för infrastruktur och service på Luleå kommun.
Förvaltningens resultatenheter har kommunens övriga förvaltningar som hyresgäster och kunder. Intäkterna från förvaltningarna motsvarar inte de faktiska kostnaderna.
– Vi har inte kunnat ta ut självkostnad av de andra förvaltningarna. Både lokalvården och vaktmästarservice går ju med underskott på tre-fyra miljoner kronor, säger Helén Wiklund Wårell.
Kommunens förvaltningar kommer att få betala högre hyror för sina lokaler.
– Vi flaggar för att vi kommer att behöva göra en intern hyreshöjning, säger Helén Wiklund Wårell.
Hyrorna räknas upp med index på 1,5 procent årligen, men från 2026 räcker det inte till, då behöver index höjas till 2,5-3 procent. Hyran behöver höjas för att kommunen ska klara av att underhålla sina fastigheter. Underhållsskulden beräknas till 1,8 miljarder kronor.
Lokalbanken behöver tillskott på fem miljoner.
Förvaltningarna kommer att behöva betala 26,4 miljoner kronor i ökad IT-avgift nästa år. Det beror på att kostnaderna för licenser ökar, en ny telefoniplattform och ökad IT-säkerhet. I och med kommunens omorganisation är det numera infrastruktur- och serviceförvaltningen som ansvarar för IT, tidigare låg det på kommunstaben.
– Vi har sagt att vi tar med det i vår konsekvensbeskrivning för alla nämnder, så att politiken har det samlat på ett ställe. Vi har valt att synliggöra det på det här sättet, säger Helén Wiklund Wårell.
Socialförvaltningen får den högsta höjningen av IT-avgiften, tolv miljoner kronor medan arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen får betala 6,1 miljoner kronor mer.