Här är kökspersonalen på Porsöskolan, från vänster ekonomibiträdena Osmar Dias, Minakhi Parida samt kocken Hakibe Abazi.
I serveringsfaten lyser det av gult, grönt och rött. Salladsbuffén är lika färgglad. Den här torsdagen kan eleverna på Porsöskolan välja mellan fyra lunchrätter; fisktacos, wokade grönsaker i sötsur sås samt en vegetariskt kebabgryta.
På ett bord intill är en vegetarisk tacobuffé framdukad.
– All matlagning sker i vårt skolkök. Vi rostar gula ärtor, mal det till färs och lägger på en tacokryddor. Vår tacobuffé har blivit en favorit som måste serveras flera gånger i veckan, berättar kocken Hakibe Abazi.
Det lyser av färger, när Minakhi Parida plockar fram salladsbuffén. Varje dag kan eleverna även välja mellan fyra lunchalternativ.
"Det är roligt att se att barnen tycker om maten som vi serverar på Porsöskolan", berättar Osmar Dias.
Enhetschef Jens Drugge och kocken Annelie Johansson är stolta över de senaste årens förändringsarbete. "Det går inte att vända den här skutan på Luleås alla skolor över en natt. Det här kommer att ta tid, men vi är på rätt väg", säger Annelie Johansson.
Kocken Hakibe Abazi har arbetat tio år på Porsöskolan. "Dagens skolmat är så mycket bättre än den var för tio år sedan. Det är stor skillnad."
För två år sedan valde Resurscentrum Måltider i Luleå att göra en nystart. Ut åkte den centrala lunchmenyn och med den ultraprocessad mat som köpesköttbullar och korv.
Nu skulle all mat tillagas från grunden i Luleås 93 skolkök. Det ska vara svenska, helst lokalproducerade, råvaror på tallrikarna.
Två år efter starten återstår bara ett par futtiga procent från målet.
– I dag är 28 procent av råvarorna närproducerade. De flesta kommer från småskaliga matproducenter, berättar enhetschef Jens Drugge.
För två år sedan var matsvinnet på Luleås skolor 70 gram per elev och dag. I dag kan Luleå vara ensam kommun i riket om att varje dag väga allt matsvinn för att ge en återkoppling till kökspersonalen.
Under våren var matsvinnet nere i 44 gram.
I linje med kommunens målsättning om ett mer hållbart Luleå 2030 startade också en process för att skapa en matsedel som gör ett mindre klimatavtryck. I praktiken innebär det mindre nötkött, mer rotsaker och grönsaker.
– Det är det bästa som vi gjort. Nu flödar kreativiteten i skolköken. Förr ägnade vi tiden efter lunchen till att städa. Numera arbetar vi mer likt ett restaurangkök och hinner också "preppa" inför nästa dags lunch, berättar Annelie Johansson med 26 års yrkeserfarenhet i skolkök.
Torsdagens skollunch dukas fram på Porsöskolan, från vänster: Hakibe Abazi, Osmar Dias och Minakhi Parida.
"Vårt arbete har blivit roligare samtidigt som det känns bra att se barnen äta mer", berättar kocken Hakibe Abizi på Porsöskolan.
Osmar Dias visar upp torsdagen lunchmeny på Porsöskolan.
Luleå kommun tillagar varje dag 13 000 skolluncher. Måltiden ska kosta 12-13 kronor per elev.
I höst ska meny också innehålla viltkött.
– Vi har fått göra om vår upphandling, men nu är en lösning på gång. Vi vill att barnen ska få kött, men ser gärna att det är viltkött som inte lämnar något klimatavtryck. Vi tänker oss rätter som älgskav, hjortkebab eller viltfärssås och spaghetti, förklarar Jens Drugge.
Under de senaste två åren har han lyckats rekryterat fyra kockar med erfarenhet från restaurang.
– Förr kom de på anställningsintervju, men hoppade av när vi berättade om den centralt styrda meny. I dag kan vi erbjuda mer självbestämmande i köken och det har ökat kreativiteten och arbetsglädjen, anser Jens Drugge.
"Sveriges bästa skolmat. Skriv det. Sedan det började serveras tre rätter varje dag ser vi att barnen äter mer", förklarar läraren Sofia Lindmark från klass 3 A.
Porsöskolan har under de två senaste åren lyckats halvera svinnet från skollunchen.
Luleå kommun har satt upp en målsättning om att 30 procent av råvarorna ska vara lokalproducerade. "Det gynnar flera småskaliga matproducenter i närområdet", förklarar enhetschef Jens Drugge.
Minst ett vegetariskt alternativ ska varje dag finnas med som en valmöjlighet för alla skolbarn i Luleå.
"Vårt arbete har blivit roligare. Nu får vi göra all matlagning från grunden. Sedan är det roligt att se att barnen äter mera", säger Hakibe Abazi, Minakhi Parida och Osmar Dias.
"I princip är vi i princip i mål med målsättningen att minska matsvinnet med 25 procent fram till år 2025", säger enhetschef Jens Drugge.
Minst ett vegetariskt alternativ ska varje dag finnas med som en valmöjlighet för alla skolbarn i Luleå.
Hakibe Abazi har arbetat som kock på Porsöskolan i tio år och säger att jobbet har aldrig varit roligare.
Under lunchen står hon alltid vid buffébordet och berättar om vad som serveras för dagen.
– Det gör barnen nyfikna att smaka. Jag lyssnar till elevernas önskemål och har bjudit in till att hjälpa oss att laga mat eller baka bröd. Det skapar mer delaktighet.
Däremot svarar hon aldrig på frågan om vad det blir till lunch nästa dag.
– Jag berättar bara om en rätt, de andra två håller jag hemligt - ända till nästa dag.
Under vårt besök gör flera elever tummen upp för skolmaten på Porsöskolan. Vid buffébordet möter vi läraren Sofia Lindmark som ger oss svaret innan vi ens hinner fråga.
– Det är Sveriges bästa skolmat. Skriv det. Från att de började servera tre rätter varje dag ser vi att barnen äter mera. Sånt gör en glad.