Ulla hepatitsmittades när hon födde barn

Ulla Björk fick en blodtransfusion när hon födde sitt andra barn 1972. 35 år senare fick hon diagnosen hepatit C. Nu hoppas hon på att bli helt virusfri med nya läkemedel.

Vuxit in i det. "I början berättade jag det inte ens för mina närmaste". Det tog länge innan Ulla Björk valde att vara öppen med sin diagnos, idag är hon bekväm med att prata om sjukdomen.

Vuxit in i det. "I början berättade jag det inte ens för mina närmaste". Det tog länge innan Ulla Björk valde att vara öppen med sin diagnos, idag är hon bekväm med att prata om sjukdomen.

Foto: Roland Lundström

Luleå2014-08-12 06:04

– Jag var dålig i 25 år, jag fattade inte vad det var som var fel. Jag trodde länge att det satt i mitt huvud, jag försökte motionera, slutade röka, men ingenting hjälpte, säger Ulla Björk.

Idag har hon tagit cykeln till vårt möte, Ulla försöker att hålla igång, promenera och cykla för att ha en bra grundkondition trots sjukdomen. Genom åren har läkarna gett henne otaliga diagnoser – laktosintolerans, stress. Sedan hon fick diagnosen hepatit C 2007, har hon behandlats i tre omgångar. Det har gjort att hon inte fått några större problem med levern, de som drabbas av hepatit C utvecklar ofta skrumplever eller levercancer, men virusfri har hon inte blivit.

– Det var en chock att få diagnosen men också en lättnad. Jag fick en förklaring till varför jag varit så trött.

Det tog länge innan Ulla Björk var helt öppen med att hon är hepatit C-smittad. Efter diagnosen flyttade hon hem till Luleå från Stockholm.

– När folk frågade sa jag att det var för att jag längtade hem, inte att jag kände mig tryggare här. I början berättade jag det inte ens för mina barn eller syskon.

Idag har hon en annan inställning, hon är öppen med det när folk frågar och är aktiv inom svenska Hepatit C-föreningen.

– Jag tycker vi ska avdramatisera det. Många som får diagnosen blir väldigt chockade och vet inte hur de ska bete sig. Att prata om det kanske hjälper.

De som smittades av hepatit C via blodtransfusion i sjukvården under 60-,70- och 80-talen har rätt till ersättning om sjukdomen anmäls senast tio år efter smittotillfället. För många personer, såsom Ulla, upptäcks sjukdomen först långt senare. 2002 beslöt landstingen gemensamt att strunta i preskriptionstiden och genom ett så kallat ex gratia-åtagande ge dem som drabbats ersättning. Tack vare detta har 1400 personer som annars inte skulle fått ersättning kunnat få det.

Ulla hoppas på att få behandlas med de nya läkemedlen i höst, det har hon diskuterat med sin läkare men inget är ännu helt säkert. Behandlingarna som hon genomgått tidigare har varit långa och ofta haft biverkningar som nedstämdhet, trötthet och klåda.

– Det skulle innebära jättemycket för de som är sjuka att få den här behandlingen. Det är kortare behandlingstid och de allra flesta som genomgått den har blivit friska.

Så ersätts de som smittades av hepatit C i vården

Ex gratia-åtagandet från landstingen innebär att de som inte kunnat anmäla skadan inom tio år efter smittotillfället ska kunna få ersättning.

Ersättningen är schablonartad och kopplad till sjukdomens utvecklingstadier.

Den ska motsvara vad de som anmäler skulle fått om preskribtionstiden inte gått ut.

Ersättningen är dels ett engångsbelopp på drygt 56.000 kronor, dels för varje behandling i max 30 månader. Ersättningen omfattar också ett frikort för öppen sjukvård resten av livet.

Källa: Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om